Ordlista – begreppen i mallarna förklarade

Orden som avgör vad ett avtal, ett testamente eller ett kontrakt faktiskt betyder. Varje begrepp har en egen sida med kort förklaring, lagrummet det bygger på och mallarna där det spelar roll. I mallarnas guider är begreppen länkade hit – stöter du på ett ord du inte känner igen är förklaringen ett klick bort.

Arv & familj

Begreppen i testamenten, bouppteckningar, bodelningar och äktenskapsförord.

Arvslott: Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som en arvinge får enligt ärvdabalkens arvsordning när det inte finns något testamente. Har den avlidne två barn är arvslotten hälften var – och laglotten är hälften av arvslotten.
Bröstarvinge: Bröstarvinge är den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led – barn, och barnbarn eller barnbarnsbarn om deras förälder är död. Bröstarvingar ärver först enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken och är de enda arvingar som har laglott.
Dödsbodelägare: Dödsbodelägare är de som ska dela på dödsboet: efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. De förvaltar dödsboet gemensamt och måste alla skriva under arvskiftet.
Efterarv: Efterarv är det arv efter den först avlidne maken som arvingarna får först när den efterlevande maken dör. Den efterlevande ärver med fri förfoganderätt, och en andel av boet – som regel hälften – går sedan vidare till efterarvingarna.
Enskild egendom: Enskild egendom är egendom som hålls utanför bodelningen mellan makar – motsatsen till giftorättsgods. Egendom blir enskild genom äktenskapsförord eller genom villkor i gåvobrev, testamente eller förmånstagarförordnande från någon annan.
Fri förfoganderätt: Fri förfoganderätt betyder att den som ärver får använda, sälja och förbruka egendomen men inte testamentera bort den – det som finns kvar går vidare till den först avlidnes arvingar. Full äganderätt saknar den begränsningen: arvtagaren bestämmer även över egendomen i sitt eget testamente.
Förskott på arv: Förskott på arv är en gåva som en förälder ger ett barn under sin livstid och som räknas av från barnets arv när föräldern dör. Gåvor till bröstarvingar räknas som förskott om inget annat har sagts – för andra arvingar är det tvärtom.
Giftorättsgods: Giftorättsgods är all egendom en make äger som inte är enskild egendom. Varje make äger och råder över sitt giftorättsgods, men vid en bodelning läggs värdet av bådas giftorättsgods ihop och delas lika.
Laglott: Laglotten är hälften av den arvslott ett barn skulle ha fått enligt lag. Den kan inte testamenteras bort: ett barn som får mindre kan begära jämkning av testamentet och få ut sin laglott ändå.
Samboegendom: Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen har skaffats för gemensam användning. Det är bara samboegendom som delas vid en bodelning enligt sambolagen – allt annat behåller var och en.
Särkullbarn: Ett särkullbarn är ett barn till den avlidne som inte också är barn till den efterlevande maken. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör, medan gemensamma barn får vänta tills båda makarna är borta.

Bostad & fastighet

Orden i köpekontrakt, hyresavtal, arrenden och fastighetsaffärer.

Besittningsskydd: Besittningsskydd är hyresgästens rätt att bo kvar när hyresvärden säger upp avtalet. För bostäder är skyddet direkt – hyresgästen får förlängning om inte lagen ger hyresvärden en godtagbar grund – medan det för lokaler är indirekt och ger ersättning i stället för förlängning.
Deposition: Deposition är ett belopp hyresgästen betalar hyresvärden som säkerhet för hyra, skador och nycklar, och som ska betalas tillbaka när hyresförhållandet upphör. Lagen anger ingen gräns för beloppet vid bostadshyra – villkoren måste stå i hyresavtalet.
Dolda fel: Ett dolt fel är ett fel i en fastighet som fanns vid köpet men som köparen inte kunde upptäcka vid en noggrann undersökning. Säljaren ansvarar för dolda fel i tio år efter tillträdet enligt 4 kap. 19 och 19 b §§ jordabalken.
Friskrivningsklausul: En friskrivningsklausul är ett avtalsvillkor där säljaren begränsar eller avtalar bort sitt ansvar för fel i det som säljs. Vid fastighetsköp mellan privatpersoner är det tillåtet, men klausulen måste vara tydlig och preciserad – och den tar aldrig bort ansvaret för det säljaren utfäst eller medvetet förtigit.
Handpenning: Handpenning är den del av köpeskillingen som köparen betalar när kontraktet skrivs, som bekräftelse på köpet. Lagen anger ingen storlek – vid bostadsköp utgår banker och mäklare ofta från omkring tio procent – och vad som händer med den om köpet inte fullföljs styrs av avtalet.
Hembud: Hembud är en skyldighet att erbjuda vissa personer att köpa eller lösa in egendom – oftast aktier – när den byter ägare. I aktiebolag ger hembudsförbehållet i bolagsordningen aktieägarna rätt att lösa in aktier som gått över till en ny ägare, enligt 4 kap. 27–36 §§ aktiebolagslagen.
Lagfart: Lagfart är registreringen av dig som ägare till en fastighet i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Den som köper, får eller ärver en fastighet ska söka lagfart inom tre månader, och vid köp betalas stämpelskatt och en expeditionsavgift.
Pantbrev: Ett pantbrev är beviset på en inteckning i en fastighet – ett belopp som fastigheten kan pantsättas för – och det banken tar som säkerhet för bolånet. Nya pantbrev kostar 2 procent av beloppet i stämpelskatt; befintliga följer med fastigheten utan kostnad.
Samfällighet: En samfällighet är mark, en anläggning eller en rättighet som ägs eller nyttjas gemensamt av flera fastigheter – en väg, ett vatten- och avloppsnät, en brygga. Delägarskapet följer fastigheten, inte personen, och förvaltas antingen direkt av delägarna eller av en samfällighetsförening.
Stämpelskatt: Stämpelskatt är den skatt staten tar ut när du får lagfart på en fastighet eller tar ut nya pantbrev. Vid köp är den 1,5 procent av fastighetens värde för privatpersoner och 4,25 procent för juridiska personer; på nya inteckningar är den 2 procent.
Undersökningsplikt: Undersökningsplikt innebär att köparen inte kan åberopa fel som hen borde ha upptäckt vid en undersökning före köpet. Vid fastighetsköp följer den av 4 kap. 19 § jordabalken, vid köp av bostadsrätt och annan lös egendom av 20 § köplagen.

Avtal, köp & ekonomi

Det som avgör vad ett avtal, ett köp, ett skuldebrev eller en fullmakt faktiskt betyder.

Avtalsbrott: Avtalsbrott är när en part inte gör det avtalet säger – levererar för sent, levererar fel eller betalar inte. Motparten kan då kräva fullgörelse, prisavdrag eller skadestånd, och vid väsentliga avtalsbrott häva avtalet.
Befintligt skick: Befintligt skick är ett förbehåll i ett köpeavtal som betyder att köparen tar varan som den är, utan löften om skicket. Enligt 19 § köplagen är varan ändå felaktig om säljaren lämnat oriktiga uppgifter, förtigit väsentliga fel eller om den är i väsentligt sämre skick än priset ger anledning att vänta.
Betalningsföreläggande: Betalningsföreläggande är Kronofogdens förfarande för att fastställa en förfallen penningskuld utan rättegång. Bestrider inte den som kravet riktas mot inom svarstiden meddelar Kronofogden ett utslag som kan verkställas direkt; bestrider hon kan kravet i stället lämnas över till tingsrätten.
Borgen: Borgen är ett löfte att betala någon annans skuld om den som är skyldig inte gör det. Den som lovar kallas borgensman, den som har pengar att kräva är borgenär och den som lånat är gäldenär.
Dröjsmålsränta: Dröjsmålsränta är den ränta du får ta ut när någon betalar för sent. Har ni inte avtalat om annat är den Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter per år enligt räntelagen.
Formkrav: Formkrav är lagens krav på hur ett dokument måste upprättas för att gälla – till exempel skriftligt, undertecknat, bevittnat av två personer eller registrerat hos en myndighet. Uppfylls inte formkravet är handlingen ogiltig, hur tydlig viljan än var.
Fullmaktshavare och fullmaktsgivare: Fullmaktsgivaren är den som ger en fullmakt, och fullmaktshavaren – i avtalslagen kallad fullmäktig – är den som får rätt att handla i fullmaktsgivarens namn. Det fullmaktshavaren gör inom fullmaktens gränser binder fullmaktsgivaren direkt.
Garanti: En garanti är ett frivilligt löfte från säljaren eller tillverkaren att en vara eller ett arbete ska fungera på ett visst sätt under en viss tid. Den gäller utöver den lagstadgade reklamationsrätten och vänder bevisbördan: under garantitiden måste den som lämnat garantin visa att felet beror på något annat än varan för att slippa ansvar.
Reklamation: Reklamation är att köparen meddelar säljaren att en vara eller tjänst är felaktig, inom skälig tid efter att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts. Den som inte reklamerar i tid förlorar rätten att kräva avhjälpande, prisavdrag, hävning eller skadestånd – hur tydligt felet än är.
Skadestånd: Skadestånd är den ersättning den som orsakat en skada ska betala för att den drabbade ekonomiskt ska hamna där hon hade varit utan skadan. Inom avtal följer ansvaret av avtalsbrottet; utanför avtal krävs enligt skadeståndslagen i regel uppsåt eller vårdslöshet.
Solidariskt betalningsansvar: Solidariskt betalningsansvar betyder att flera personer svarar för en och samma skuld och att den som har pengar att kräva får vända sig till vem som helst av dem för hela beloppet. Den som betalar mer än sin del får sedan kräva de andra.
Vite: Vite är ett i förväg bestämt belopp som ska betalas om ett avtal bryts, utan att motparten behöver bevisa någon skada. Ordet används också om det belopp en myndighet hotar med i ett föreläggande för att tvinga fram att ett beslut följs.
Ångerrätt: Ångerrätt är konsumentens lagstadgade rätt att ångra ett köp inom 14 dagar när det gjorts på distans eller utanför säljarens affärslokal. Den gäller bara mot företag – inte vid köp mellan privatpersoner eller i butik.
Ägarbyte: Ägarbyte är anmälan till Transportstyrelsen om att ett registrerat fordon fått ny ägare. Tills bytet är registrerat i vägtrafikregistret står den gamla ägaren för fordonsskatt, parkeringsanmärkningar och andra avgifter – därför ska anmälan göras samma dag som köpet.

Jobb & arbetsrätt

Termerna i anställningsavtal, uppsägningar, lönebesked och arbetsmiljöarbetet.

Arbetsbrist: Arbetsbrist är samlingsnamnet för alla skäl till uppsägning som inte har med den anställde personligen att göra – att verksamheten krymper, läggs ner eller organiseras om. Det är ett av de två sakliga skäl för uppsägning som 7 § lagen om anställningsskydd godtar, och det utlöser turordningsreglerna i 22 §.
Karensavdrag: Karensavdrag är det avdrag som görs från sjuklönen i början av en sjukperiod. Det motsvarar 20 procent av den sjuklön den anställde skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka och blir därför lika stort oavsett vilken dag eller hur många timmar den anställde är sjuk första dagen.
Kollektivavtal: Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och en facklig organisation om löner, anställningsvillkor och förhållandet mellan parterna. Det binder arbetsgivaren och organisationernas medlemmar, och tillämpas i praktiken oftast på alla anställda på arbetsplatsen.
Milersättning: Milersättning är den ersättning en anställd eller företagare får för att köra egen bil eller förmånsbil i tjänsten. Den är skattefri upp till Skatteverkets schablon, som för inkomstår 2026 är 25 kronor per mil för egen bil, 12 kronor för förmånsbil och 9,50 kronor för förmånsbil som drivs helt med el.
Provanställning: Provanställning är en tidsbegränsad anställning på högst sex månader som både arbetsgivaren och den anställde kan avbryta utan att ange skäl. Avbryts den inte övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning.
Semesterersättning: Semesterersättning är semesterlön som betalas ut i pengar i stället för som betald ledighet – när anställningen upphör innan intjänade semesterdagar tagits ut, eller vid korta anställningar där ingen semester läggs ut. Den räknas som semesterlön, enligt procentregeln tolv procent av lönen, och ska betalas senast en månad efter att anställningen upphört.
Sjuklön: Sjuklön är den ersättning arbetsgivaren betalar en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom under de första fjorton dagarna av en sjukperiod. Den är 80 procent av den lön och de förmåner den anställde går miste om, minus ett karensavdrag, och från dag femton tar Försäkringskassans sjukpenning över.
Skyddsombud: Ett skyddsombud, även kallat arbetsmiljöombud, är en arbetstagare som utsetts att företräda kollegorna i arbetsmiljöfrågor och bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen. På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar ska det finnas ett, enligt 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen.
Tystnadsplikt: Tystnadsplikt är en skyldighet att inte föra vidare information man fått del av i sitt arbete eller uppdrag. För privatanställda följer den av lojalitetsplikten i anställningen och av lagen om företagshemligheter, och den preciseras och förlängs genom ett sekretessavtal; i offentlig sektor styrs den av offentlighets- och sekretesslagen.
Uppsägningstid: Uppsägningstid är tiden från att en uppsägning lämnas tills avtalet upphör – under den gäller avtalet fullt ut. Längden styrs av lag, kollektivavtal eller avtalet självt och skiljer sig mellan anställning, hyra och arrende.

Förening & styrelse

Orden i stadgar, kallelser, årsmötesprotokoll och styrelsens beslut.

Ansvarsfrihet: Ansvarsfrihet är årsmötets eller stämmans beslut att inte rikta skadeståndskrav mot styrelsen för det gångna räkenskapsåret. Beviljas den kan bolaget eller föreningen i regel inte stämma ledamöterna för det året; nekas den har en minoritet ett år på sig att väcka talan.
Ideell förening: En ideell förening är en sammanslutning av personer med ett ideellt ändamål eller en ideell verksamhet, som blir en juridisk person när den har antagit stadgar, valt en styrelse och bestämt ett namn. Det finns ingen lag om ideella föreningar – reglerna kommer från stadgarna, rättspraxis och god föreningssed.
Justerare: En justerare är den person mötet utser att läsa igenom protokollet och med sin underskrift intyga att det återger vad mötet beslutade. Först när protokollet är justerat gäller det som bevis för besluten – utåt mot bank och myndigheter och inåt i föreningen.
Jäv: Jäv är när den som ska delta i ett beslut har ett eget intresse i frågan som kan gå emot organisationens, och därför inte får vara med och avgöra den. Den jävige ska själv anmäla det, lämna rummet och protokollet ska visa att så skedde.
Röstlängd: Röstlängden är förteckningen över vilka medlemmar, ombud och biträden som är närvarande på ett årsmöte eller en stämma och hur många röster var och en har. Den upprättas i början av mötet, godkänns av mötet och tas in i eller bifogas protokollet.
Valberedning: Valberedningen är den grupp medlemmar som årsmötet utser för att under året ta fram förslag på styrelse, revisorer och andra förtroendevalda inför nästa årsmöte. Den är inget lagkrav – uppdraget, antalet ledamöter och mandattiden står i stadgarna.

Företag & bygg

Begreppen i bolagets handlingar och i entreprenadkontrakt, kontrollplaner och besiktningar.

Aktiebok: Aktieboken är bolagets egen förteckning över alla aktier och vem som äger dem. Den är inte registrerad hos Bolagsverket utan förs av styrelsen, och den som inte står i aktieboken kan inte utöva sina rättigheter som aktieägare mot bolaget.
Bolagsordning: Bolagsordningen är ett aktiebolags grundläggande regelverk: företagsnamn, säte, verksamhet, aktiekapital, antal aktier, styrelsens storlek och hur stämman kallas. Den antas när bolaget bildas, registreras hos Bolagsverket och kan bara ändras av bolagsstämman med kvalificerad majoritet.
Firmatecknare: En firmatecknare är en person som har rätt att skriva under avtal och andra handlingar i ett företags eller en förenings namn, så att organisationen blir bunden. Vem som får göra det följer av lag, bolagsordning eller stadgar – och registreras hos Bolagsverket för bolag.
Kontrollansvarig: En kontrollansvarig (KA) är en certifierad person som byggherren anlitar vid lov- och anmälningspliktiga byggen för att hjälpa till med kontrollplanen, se till att den följs och lämna ett utlåtande inför slutbeskedet. Kravet står i 10 kap. 9 § plan- och bygglagen.
Slutbesiktning: Slutbesiktning är den kontroll en opartisk besiktningsman gör när en entreprenad anmälts färdig, för att avgöra om arbetet uppfyller kontraktet. Godkänns entreprenaden anses den avlämnad – då börjar garantitiden löpa, slutbetalningen förfaller och felansvaret bedöms efter besiktningsdagen.
Totalentreprenad: Totalentreprenad är en entreprenadform där entreprenören ansvarar för både projekteringen och utförandet. Beställaren beskriver vilken funktion som ska uppnås, entreprenören tar fram ritningar och lösningar och svarar för att resultatet fungerar.
Utförandeentreprenad: Utförandeentreprenad är en entreprenadform där beställaren står för projekteringen – ritningar och beskrivningar – och entreprenören bara ansvarar för att utföra arbetet enligt dem. Standardavtalet mellan företag är AB 04.
ÄTA-arbeten: ÄTA-arbeten är ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten – allt som avviker från det entreprenören ursprungligen åtog sig i kontraktet. De ersätts utöver kontraktssumman (eller dras av, om arbete utgår) och är den vanligaste orsaken till tvister om slutfakturan.

Ordlistan förklarar begrepp, den ersätter inte rådgivning. Är ditt ärende större än mallen – ett arv med särkullbarn, en fastighetsaffär, en tvist – kan vi förmedla det till en jurist.