Ordlista · Arv & familj

Laglott

Laglotten är hälften av den arvslott ett barn skulle ha fått enligt lag. Den kan inte testamenteras bort: ett barn som får mindre kan begära jämkning av testamentet och få ut sin laglott ändå.

Laglotten är den del av arvet som lagen reserverar åt barnen, oavsett vad föräldern skrivit i sitt testamente. Regeln finns i 7 kap. ärvdabalken och gäller bara bröstarvingar – barn, och barnbarn om barnet är avlidet. Make, sambo, syskon och föräldrar har ingen laglott.

Det är laglotten som sätter gränsen för hur mycket ett testamente kan styra. Den som vill ge sambon, ett välgörande ändamål eller ett av barnen mer än lagen gör måste räkna med att de andra barnen ändå kan kräva sin laglott – och skriva testamentet så att det håller även då.

Så räknas laglotten

Utgångspunkten är arvslotten: det barnet skulle ha ärvt om det inte fanns något testamente. Finns två barn och inget testamente är arvslotten hälften var av kvarlåtenskapen. Laglotten är hälften av arvslotten – i exemplet en fjärdedel av kvarlåtenskapen per barn (7 kap. 1 § ärvdabalken).

Kvarlåtenskapen räknas efter att eventuell bodelning gjorts och skulderna dragits av. Var den avlidne gift ingår alltså bara den avlidnes andel efter bodelningen, inte makarnas hela gemensamma egendom. Har ett barn tidigare fått ett förskott på arv räknas det av från barnets laglott (7 kap. 2 §).

  • Ett barn, kvarlåtenskap 1 200 000 kr: arvslott 1 200 000 kr, laglott 600 000 kr.
  • Tre barn, kvarlåtenskap 1 200 000 kr: arvslott 400 000 kr var, laglott 200 000 kr var.
  • Testamentet kan alltså fritt styra över den andra hälften – den så kallade disponibla kvoten.

Barnet måste begära jämkning – och inom sex månader

Laglotten faller inte ut av sig själv. Ett testamente som kränker laglotten är giltigt tills barnet begär jämkning, och det ska ske inom sex månader från att barnet fick del av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Den som låter fristen gå förlorar rätten.

Begäran behöver inte gå till domstol. Det räcker att barnet meddelar testamentstagaren att det kräver sin laglott, men gör det skriftligt och spara beviset – tvisten om när fristen började löpa är annars den vanliga. Vill testamentstagaren inte betala ut får barnet väcka talan.

Särkullbarn och efterlevande make

Gemensamma barn får i regel vänta på sitt arv tills båda föräldrarna är döda – den efterlevande maken ärver först. Särkullbarn, alltså den avlidnes barn från ett annat förhållande, har däremot rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det är den situationen där laglotten oftast blir avgörande: ett testamente till förmån för den nya maken kan inte ta särkullbarnets laglott, bara halvera arvet.

Ett undantag går före även laglotten. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen och sin egen andel efter bodelningen få egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp, den så kallade basbeloppsregeln (3 kap. 1 § andra stycket). Är dödsboet litet kan särkullbarnet därför bli utan, trots laglotten.

Gåvor som kringgår laglotten

Den som ger bort sin egendom i livet för att barnen inte ska ärva den kommer inte alltid undan. Har gåvan getts under sådana omständigheter eller på sådana villkor att den till syftet är att likställa med testamente – typiskt sett strax före döden, eller med rätt för givaren att använda egendomen livet ut – ska gåvans värde läggas till kvarlåtenskapen när laglotten räknas (7 kap. 4 §). Räcker inte kvarlåtenskapen kan gåvotagaren tvingas lämna tillbaka. Talan måste väckas inom ett år från att bouppteckningen avslutades.

Regeln kallas det förstärkta laglottsskyddet och är skälet till att ett gåvobrev till ett av barnen bör ange om gåvan är ett förskott på arv eller inte – det avgör hur den räknas när föräldern dör.

Vanliga missförstånd

  • ”Man kan inte göra sina barn arvlösa” – fel i sak. Hälften av arvslotten går att testamentera bort; det är laglotten som är skyddad.
  • ”Laglotten betalas ut automatiskt” – nej, barnet måste begära jämkning inom sex månader.
  • ”Sambon har laglott” – nej. En sambo ärver ingenting utan testamente, och har ingen laglott att falla tillbaka på.
  • ”Laglotten gäller hela förmögenheten” – den räknas på den avlidnes kvarlåtenskap efter bodelning, inte på makarnas gemensamma egendom.

Vanliga frågor om laglott

Hur stor är laglotten?

Hälften av arvslotten. Med ett barn är laglotten halva kvarlåtenskapen, med två barn en fjärdedel var, med tre barn en sjättedel var. Resten – lika mycket – kan föräldern testamentera fritt.

Kan man avstå från sin laglott?

Ja. Ett barn kan godkänna ett testamente som kränker laglotten, eller helt enkelt låta bli att begära jämkning inom sex månader. Det går också att avstå från arvet i efterhand med ett arvsavstående – då går andelen i regel vidare till barnets egna barn, som om barnet inte funnits i arvsordningen.

Har barnbarn laglott?

Bara om deras förälder, den avlidnes barn, är avliden. Då träder barnbarnen in i förälderns ställe och delar på förälderns laglott. Så länge föräldern lever har barnbarnen ingen egen rätt till arv eller laglott.

Gäller laglotten om föräldern bodde utomlands?

Inte nödvändigtvis. Vilket lands arvsregler som gäller styrs av var den avlidne hade sin hemvist, om inte testamentet anger att svensk lag ska tillämpas (EU:s arvsförordning). Flera länder saknar laglott helt. Den som har tillgångar eller hemvist utomlands bör låta en jurist gå igenom testamentet.

Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.