Kontrollplan enligt PBL – gratis mall för bygglov och anmälan

När krävs en kontrollplan?

Kontrollplan krävs för de åtgärder som behöver startbesked, alltså sådant som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan (10 kap. 3 och 6 §§ plan- och bygglagen). Det gäller också ombyggnader och ändringar som kräver lov eller anmälan, till exempel installation av en eldstad. Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att ingen kontrollplan behövs för en enklare åtgärd (10 kap. 6 a §). Boverket nämner bland annat fasadändring, mur, plank, skyltar och mindre rivningar som exempel.

Sedan 1 december 2025 är de flesta lovbefriade åtgärder, som komplementbyggnader (tidigare attefallshus), inte längre anmälningspliktiga. Då behövs varken startbesked eller kontrollplan. En anmälan krävs ändå om åtgärden till exempel påverkar bärande konstruktion eller brandskydd väsentligt, eller innebär installation av eldstad, ventilation eller vatten och avlopp i en byggnad (6 kap. 1 § plan- och byggförordningen). Fråga byggnadsnämnden om du är osäker.

Vad ska en kontrollplan innehålla?

Enligt 10 kap. 6 § plan- och bygglagen ska kontrollplanen innehålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vilka krav de avser, vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra och när. Planen ska vara anpassad till just ditt bygge (7 §), och för varje kontroll ska det framgå om den görs inom byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en certifierad sakkunnig (8 §).

Boverket beskriver kontrollplanen som en tabell där varje rad är en kontrollpunkt. Utgå från en riskbedömning av de väsentliga byggnadstekniska riskerna i ert projekt, och prioritera moment som inte går att kontrollera när de väl är inbyggda.

• Vad som kontrolleras, till exempel grundläggning, fuktsäkring, tätskikt i våtrum, brandavskiljning eller eldstadens montering.
• Vilket krav kontrollen avser: Boverkets föreskrifter, en standard, ritning, tillverkarens anvisning eller branschregler.
• Hur kontrollen görs: okulärt, mätning, provning, fotodokumentation eller intyg.
• Vem som kontrollerar: entreprenören inom egenkontrollen, en sakkunnig eller den kontrollansvarige.
• När kontrollen ska ske, så att den hinner göras innan momentet byggs in.
• Hur kontrollen dokumenteras, och kontrollantens signatur och datum när den är utförd.

Behöver du en kontrollansvarig?

Huvudregeln är att det ska finnas en kontrollansvarig för den kontroll som kontrollplanen omfattar (10 kap. 9 § plan- och bygglagen). Den kontrollansvarige ska vara certifierad och ha en självständig ställning i förhållande till den som utför arbetet (1 kap. 8 §). Den kontrollansvarige hjälper dig att ta fram förslaget till kontrollplan, ser till att planen följs, är med vid tekniskt samråd och arbetsplatsbesök och lämnar ett utlåtande som underlag för slutbeskedet (10 kap. 11 §).

Undantagen står i 10 kap. 10 § och 7 kap. 5 § plan- och byggförordningen. Ingen kontrollansvarig krävs för små ändringar av en- och tvåbostadshus, för anmälningspliktiga åtgärder, för komplementbyggnader och komplementbostadshus, för att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller för mur, plank och altan. Byggnadsnämnden kan ändå besluta att det krävs en. Bygger du ett nytt en- eller tvåbostadshus omfattas det inte av undantagen, och då behövs normalt en kontrollansvarig.

Från tekniskt samråd till slutbesked

Kontrollplanen följer bygget genom hela processen i 10 kap. plan- och bygglagen. Så här går det till i de flesta ärenden med kontrollansvarig:

• Du får bygglov eller lämnar in din anmälan.
• Byggnadsnämnden kallar till tekniskt samråd om det krävs en kontrollansvarig, om samrådet inte är uppenbart onödigt eller om du begär det (14 §).
• Senast fem arbetsdagar före samrådet lämnar du förslag till kontrollplan, avfallshanteringsplan och de tekniska handlingar som behövs (18 §).
• Byggnadsnämnden ger startbesked och fastställer då kontrollplanen (23–24 §§). Först nu får arbetet börja.
• Under bygget görs kontrollerna och signeras i planen. Nämnden gör arbetsplatsbesök där det behövs (27 §).
• När arbetet är klart hålls slutsamråd om åtgärden haft tekniskt samråd (30 §).
• Byggnadsnämnden ger slutbesked när du visat att kraven enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor är uppfyllda (34 §). Byggnaden får inte tas i bruk innan dess, om nämnden inte beslutar annat (4 §).

Byggherrens ansvar

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggarbetet, alltså oftast du som beställer bygget. Byggherren ansvarar för att varje åtgärd och projekteringen bakom den uppfyller kraven i plan- och bygglagen (10 kap. 5 §), och ska se till att en lov- eller anmälningspliktig åtgärd kontrolleras enligt den kontrollplan som fastställs i startbeskedet (5 a §). Ansvaret går inte att lämna över till hantverkaren, även om det är hantverkaren som utför kontrollerna.

Skriv därför in i entreprenadkontraktet att entreprenören ska utföra och dokumentera de kontroller som kontrollplanen lägger på egenkontrollen, och lämna dokumentationen innan slutbetalning. En egenkontroll per moment är ett enkelt sätt att samla dem. Följ upp punkterna på byggmötena och anteckna dem i byggmötesprotokollet.

Den som påbörjar en lovpliktig åtgärd utan startbesked, eller tar en byggnad i bruk utan slutbesked, riskerar byggsanktionsavgift (11 kap. 51 § plan- och bygglagen och 9 kap. plan- och byggförordningen).

Vanliga misstag

• Att börja bygga innan startbeskedet har kommit. Bygglovet räcker inte.
• Att ta en kontrollplan från ett annat bygge rakt av. Den ska vara anpassad till din åtgärd, och nämnden kan begära komplettering.
• Att skriva kontrollpunkter utan krav att kontrollera mot. Då går det inte att avgöra om kontrollen blev godkänd.
• Att planera kontrollen av ett moment efter att det byggts in, till exempel tätskiktet bakom kakel.
• Att inte samla signaturer och intyg under bygget. Det är byggherren som ska visa att kraven är uppfyllda inför slutbeskedet.
• Att flytta in innan slutbeskedet har kommit.