Checklista för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i brf

Vad säger lagen om brandskydd i en bostadsrättsförening?

Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning och livräddning vid brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och begränsa skador (2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor). Myndigheten för civilt försvar, som hette MSB till och med 2025, skriver att ansvaret är detsamma oavsett om fastigheten ägs av en bostadsrättsförening, en privatperson eller ett bolag.

Plan- och bygglagen kräver dessutom att anordningar för brandsäkerhet hålls i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål (8 kap. 14 §). Det gäller till exempel branddörrar, brandlarm och brandgasluckor.

Behöver föreningen lämna en skriftlig redogörelse?

Nej. Kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet togs bort ur lagen om skydd mot olyckor den 1 januari 2021, och föreskrifterna om den upphävdes samtidigt. Det ändrade inte ansvaret: ägaren ska fortfarande ha ett skäligt brandskydd och bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, och kommunens räddningstjänst kan begära att få se dokumentationen vid tillsyn (Myndigheten för civilt försvar).

Dokumentationen ska alltså inte skickas in någonstans. Den är till för föreningen själv, så att brandskyddet inte hänger på en enskild styrelseledamot som sedan avgår.

Systematiskt brandskyddsarbete – vad det innebär

Statens räddningsverks allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) gäller fortfarande. Allmänna råd är inte tvingande, men de beskriver hur ansvaret i lagen kan uppfyllas: ett kontinuerligt arbete under byggnadens hela användningstid, dokumenterat så att brandskyddet hålls funktionsdugligt. Hur omfattande arbetet behöver vara beror på huset. Ett flerbostadshus med brandlarm, sprinkler eller garage kräver mer än ett litet hus med två trapphus.

Enligt Myndigheten för civilt försvar behöver föreningen veta vilket brandskydd huset är byggt med och hur det ska kontrolleras och skötas, ha rutiner för kontrollerna och för vem som åtgärdar brister, och gärna ordningsregler om vad som får ställas i trapphus och var brandfarliga varor får förvaras.

• Utse en brandskyddsansvarig i styrelsen som samordnar arbetet.
• Ta fram en beskrivning av husets brandskydd: brandceller, utrymningsvägar, larm och installationer.
• Bestäm vad som ska kontrolleras, hur ofta och av vem – det är checklistan.
• Gå brandskyddsronden enligt planen och för in brister med ansvarig och datum.
• Informera de boende, till exempel om brandvarnare och om vad som inte får stå i trapphuset.
• Lägg ronden i föreningens årshjul och anteckna brister och beslut i styrelseprotokollet.

Brandvarnare i bostadsrätten – vem ansvarar?

Bostadsrättshavaren ska på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat (7 kap. 12 § bostadsrättslagen). Vem som svarar för brandvarnaren i lägenheten avgörs därför av föreningens stadgar och eventuella beslut. Vanligt är att bostadsrättshavaren ansvarar för brandvarnaren, men läs era stadgar.

Krav på brandvarnare har funnits i nybyggda bostäder sedan 1999, och för äldre bostäder finns ett allmänt råd om att det bör finnas brandvarnare i alla bostäder (Myndigheten för civilt försvar). Myndigheten rekommenderar minst en brandvarnare per våningsplan, placerad i taket nära kök och sovrum, och att den testas en gång i månaden. Brandvarnardagen är den 1 december – ett bra tillfälle för styrelsen att påminna de boende.

Sotning och brandskyddskontroll

Har huset eldstäder, till exempel kakelugnar eller öppna spisar, ansvarar kommunen för att sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler blir gjorda (3 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor). Föreningen behöver se till att sotaren kommer in och att anmärkningar åtgärdas. För in datum och eventuella anmärkningar i checklistan.

Vanliga misstag

• Att tro att brandskyddet är räddningstjänstens ansvar. Det är föreningens, som fastighetsägare.
• Att låta barnvagnar, cyklar och skräp stå kvar i trapphuset för att ingen vill ta konflikten.
• Att kila upp branddörrar mot källare, vind och garage.
• Att gå ronden men aldrig följa upp bristerna.
• Att brandskyddskunskapen sitter i huvudet på en ledamot. Skriv ner den, så att nästa styrelse kan ta över.
• Att glömma att informera nya medlemmar om brandvarnare och ordningsregler.