Checklista för skyddsrond – gratis mall för arbetsmiljön

Är skyddsrond ett lagkrav?

Inte som begrepp. 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren systematiskt planerar, leder och kontrollerar verksamheten och fortlöpande undersöker riskerna. I AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete står det i 11 § att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall, och att riskbedömningen alltid ska dokumenteras skriftligt.

Skyddsronden nämns i de allmänna råden till samma paragraf, tillsammans med dagliga undersökningar, mätningar och intervjuer, som exempel på hur undersökningen kan göras. De allmänna råden säger också att hur ofta undersökningar behövs beror på vilka risker som finns i verksamheten. Det finns alltså inget fast intervall i föreskrifterna.

Vem ska vara med på skyddsronden?

Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (6 § AFS 2023:1). Ansvaret för arbetsmiljön ligger ändå kvar hos arbetsgivaren, även när en chef leder ronden.

• Chefen eller den som fått arbetsmiljöuppgifter fördelade till sig leder ronden och ansvarar för att bristerna åtgärdas.
• Skyddsombudet deltar. På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar ska det finnas ett skyddsombud (6 kap. 2 § arbetsmiljölagen).
• Skyddsombudet ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall och delta när handlingsplaner upprättas (6 kap. 4 §), och kan begära att en viss undersökning görs (6 kap. 6 a §).
• Har ni färre än fem anställda och inget skyddsombud: låt arbetstagarna själva gå med eller lämna synpunkter i förväg.
• Företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp ska anlitas om kompetensen inte finns i den egna verksamheten (15 § AFS 2023:1), till exempel vid mätning av buller eller kemiska risker.

Vad ska en skyddsrond innehålla?

Checklistan utgår från arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Alla punkter passar inte alla arbetsplatser. Stryk det som inte är aktuellt och lägg till det som är särskilt för er verksamhet, till exempel fall från höjd på ett bygge eller smittrisker i vården.

Psykosocial arbetsmiljö: checklista för den organisatoriska och sociala delen

Föreskrifterna använder inte ordet psykosocial. De talar om organisatorisk och social arbetsmiljö, och kraven finns i 2 kap. AFS 2023:2. En rundvandring fångar sällan arbetsbelastning eller konflikter, så den här delen fungerar bäst som samtal: i en arbetsgrupp, på ett arbetsplatsmöte eller i medarbetarsamtalen.

• Arbetsbelastning: arbetsuppgifterna och befogenheterna får inte ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning, och resurserna ska anpassas till kraven (6 §).
• Tydlighet: arbetstagarna ska känna till vilka uppgifter de har, vilket resultat som ska uppnås, hur arbetet ska prioriteras när tiden inte räcker och vem de kan vända sig till för stöd (7 §).
• Arbetstid: arbetsgivaren ska motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa (9 §).
• Kränkande särbehandling: arbetsgivaren ska klargöra att det inte accepteras (10 §) och ha rutiner för hur det hanteras, som alla arbetstagare känner till (11 §).
• Mål: det ska finnas mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och de ska vara skriftliga om ni har tio eller fler arbetstagare (5 §).
• Chefernas kunskaper: chefer och arbetsledare ska kunna förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling (4 §).

Från fynd till riskbedömning och handlingsplan

Skyddsronden är bara första steget. Bristerna ska bedömas och dokumenteras skriftligt (11 § AFS 2023:1), och det som inte åtgärdas direkt ska in i en skriftlig handlingsplan med vem som ansvarar och när åtgärden ska vara klar (13 §). För över bristerna från checklistan till riskbedömningen och handlingsplanen, och kontrollera efteråt att åtgärderna fungerade.

Hela det systematiska arbetsmiljöarbetet ska dessutom följas upp en gång om året (14 § AFS 2023:1), och med tio eller fler arbetstagare ska uppföljningen dokumenteras skriftligt. Ett vanligt upplägg är att lägga skyddsronderna och den årliga uppföljningen som fasta punkter i ett årshjul, så att de blir av även ett år när mycket annat händer.

Vanliga misstag

• Att tro att skyddsronden räcker som riskbedömning. Ronden hittar bristerna, men bedömningen av hur allvarliga de är och handlingsplanen ska också finnas skriftligt.
• Att bara titta på det som syns. Arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling omfattas av samma undersökningskrav.
• Att gå ronden utan skyddsombudet. Arbetsgivaren ska ge skyddsombudet möjlighet att medverka, och skyddsombudet ser ofta det chefen inte ser.
• Att skriva ner brister utan ansvarig och datum. Då blir de liggande till nästa rond.
• Att använda samma checklista år efter år utan att anpassa den efter nya lokaler, maskiner eller arbetssätt.
• Att glömma kemikalieförteckningen. Den ska ange när den senast uppdaterades (7 kap. 6 § AFS 2023:10).