Samarbetsavtal – gratis mall och guide

Vad avtalet bör reglera

• Syftet med samarbetet – konkret nog att kunna avgöra om det uppfylls.
• Vad respektive part bidrar med: tid, pengar, kompetens, kunder, utrustning eller varumärke.
• Ansvarsfördelning – vem gör vad, och vem är kundens motpart.
• Ekonomi: hur intäkter och kostnader fördelas, när avräkning sker och vem som fakturerar.
• Immateriella rättigheter – vem äger det ni tar fram gemensamt, och vad får parterna använda efteråt.
• Sekretess om det ni får veta om varandra.
• Ansvar mot kund och mellan parterna, med rimlig ansvarsbegränsning.
• Avtalstid, uppsägning och vad som händer med pågående uppdrag när samarbetet upphör.

Samarbetsavtal mellan företag – tre exempel på upplägg

Vad avtalet behöver reglera beror på vilken sorts samarbete det är. Tre vanliga situationer, och vad som brukar vara den avgörande punkten i var och en:

• Gemensamt anbud: en byggfirma och en elfirma lämnar ett gemensamt pris till en kund. Avgörande är vem som är kundens avtalspart, hur betalningen fördelas och vem som svarar för fel i den andres arbete – utan reglering riskerar ni solidariskt ansvar för hela jobbet.
• Hänvisningssamarbete: en redovisningsbyrå och en webbyrå rekommenderar varandra till sina kunder, eventuellt mot provision. Avgörande är provisionens storlek och när den utgår, att ingen part lovar något i den andres namn, och vad som gäller för kunder som redan fanns.
• Gemensam produkt eller kurs: två konsulter tar fram ett utbildningspaket och säljer det ihop. Avgörande är vem som äger materialet, vem som får sälja det vidare efter samarbetet och hur intäkterna delas när bara den ena levererar.

Immateriella rättigheter – den vanligaste tvisten

Skapar ni något tillsammans – en metod, ett material, en programvara, ett varumärke – uppstår frågan vem som äger det den dag ni går skilda vägar. Utan reglering blir svaret otydligt, och den som investerat mest känner sig oftast lurad.

Tre vanliga lösningar: var part behåller vad den tog med sig in och äger vad den själv skapar; det gemensamt framtagna ägs gemensamt med ömsesidig nyttjanderätt; eller den ena parten äger allt och den andra får en licens. Välj en och skriv ner den.

Är det verkligen ett samarbetsavtal ni behöver?

Ska ni driva något långsiktigt med gemensam ekonomi är ett gemensamt bolag ofta rätt – och då är det ett aktieägaravtal eller kompanjonsavtal som gäller. Ska den ena parten utföra arbete åt den andra mot ersättning är det i stället ett konsultavtal eller uppdragsavtal. Samarbetsavtalet passar när ni är jämbördiga parter i något avgränsat.

Tänk också på att ett samarbete där ni delar vinst och förlust kan komma att bedömas som ett enkelt bolag rättsligt – med solidariskt ansvar som följd. Vill ni undvika det, skriv uttryckligen att avtalet inte utgör bolagsbildning.

Vanliga misstag att undvika

• Bara ett handslag – samarbeten som fungerar bra i ett år kraschar ofta i månad tretton.
• Ingen exit – skriv uppsägningstid och vad som händer med gemensamma kunder och pågående uppdrag.
• Otydlig kundrelation – kunden ska veta vem som är avtalspart och vem som ansvarar vid fel.
• Ingen reglering av konkurrens – får ni sälja samma sak var för sig till samma kunder?