Arvskifteshandling – gratis mall och guide

Ordningen: bouppteckning, bodelning, arvskifte

Arvskiftet är sista steget i en bestämd ordning. Görs stegen i fel ordning får ni backa och göra om.

• 1. Bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken). Den ska sedan ges in till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen (20 kap. 8 §) – det är alltså två frister, inte en.
• 2. Om den avlidne var gift eller sambo med bodelningsbara tillgångar görs först en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande.
• 3. Därefter upprättas arvskifteshandlingen som fördelar det som återstår mellan delägarna.

Vad ska arvskifteshandlingen innehålla?

• Den avlidnes namn, personnummer och dödsdag.
• Samtliga dödsbodelägare. Kan inte alla sköta boets löpande ärenden själva löser en fullmakt för dödsboet den praktiska hanteringen – men skiftet ska ändå undertecknas av alla.
• Boets tillgångar och skulder vid skiftestillfället – ofta med bouppteckningen som utgångspunkt.
• Hur tillgångarna fördelas: vem som får vilket konto, vilken fastighet, vilka föremål och vilka belopp.
• Samtliga delägares underskrifter. Utan alla underskrifter är skiftet inte giltigt.

Fastighet i arvet?

Om en fastighet skiftas ska den som tar över söka lagfart hos Lantmäteriet med arvskifteshandlingen som förvärvshandling (tillsammans med registrerad bouppteckning). Ange fastighetens fullständiga beteckning i handlingen – annars avslås lagfartsansökan.

Vad banken kräver för att betala ut arvet

Banken är den som i praktiken granskar arvskiftet, och kraven är likartade hos Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea och de mindre bankerna:

• Bouppteckningen i registrerad form – med Skatteverkets stämpel. En oregistrerad bouppteckning räcker inte.
• Arvskifteshandlingen i original, undertecknad av samtliga dödsbodelägare. Saknas en underskrift stoppas hela utbetalningen.
• Fullmakt i original för varje delägare som inte skriver under själv. Flera banker godtar bara sin egen fullmaktsblankett för just detta.
• Testamente, om sådant finns, som vunnit laga kraft: antingen godkänt av alla arvingar eller med bevis på att klandertiden löpt ut – sex månader från det att arvingen fick del av testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken).
• Uppgifter om vilka konton pengarna ska till – för varje arvinge. Banken betalar inte ut till en delägare för vidare fördelning.

Bankens egen blankett eller vår mall?

De flesta banker erbjuder en egen arvskiftesblankett, och den fungerar – men den är skriven för bankens behov och täcker bara tillgångarna i den banken. Finns fastighet, bostadsrätt, tillgångar i flera banker eller lösöre att fördela behöver ni en fullständig arvskifteshandling som den här. Den kan sedan lämnas till varje bank. Kontrollera med banken i förväg om den kräver att handlingen bevittnas.

Det här gör arvskiftet ogiltigt

Bara ett av felen nedan träffar giltigheten. De övriga ger ett giltigt skifte som ändå inte går att använda – vilket känns likadant den dag banken säger nej.

• Ogiltigt: en delägares underskrift saknas. Samtliga dödsbodelägare måste skriva under, även den som avstår sitt arv. Utan alla underskrifter är skiftet inte giltigt.
• Giltigt, men stoppat: skiftet görs före registrerad bouppteckning. Banken godtar inte handlingen, och ni får vänta in Skatteverkets registrering ändå.
• Giltigt, men stoppat: fastighetsbeteckningen saknas eller är fel. Lagfarten avslås hos Lantmäteriet och skiftet får göras om i den delen.
• Giltigt, men oanvändbart: otydlig fördelning. "Lösöret delas lika" skapar konflikter i stället för att lösa dem – specificera värdefulla föremål.
• Giltigt, men försenat: en delägare som ska företrädas av någon annan saknar fullmakt. Flera banker godtar bara sin egen fullmaktsblankett för just detta, så ordna den innan ni bokar tid.