Inbördes testamente – gratis mall och guide

Fri förfoganderätt eller full äganderätt?

Med fri förfoganderätt får den efterlevande använda, sälja och konsumera arvet fritt under sin livstid – men inte testamentera bort det. När den efterlevande dör går det som finns kvar vidare till de arvingar ni pekat ut, till exempel era barn. Det är den vanligaste konstruktionen.

Med full äganderätt blir den efterlevande obegränsad ägare och kan även testamentera bort egendomen. Då finns ingen garanti att något går vidare till den först avlidnes släkt eller barn.

Särkullbarn – begränsningen ni måste känna till

Barn som inte är gemensamma (särkullbarn) har rätt att få ut sin laglott direkt när deras förälder dör – ett inbördes testamente kan inte ta bort den rätten, bara begränsa arvet till laglotten. Många testamenten kombinerar detta med en vädjan till särkullbarnen att vänta med sitt arv tills den efterlevande gått bort, men det är just en vädjan, inget tvång.

Inbördes testamente för sambor med barn

Sambor ärver inte varandra alls – finns barn går hela arvet till dem, och den efterlevande sambon kan tvingas lösa ut barnen ur det gemensamma hemmet. Det enda skyddet utan testamente är sambolagens regel om att den efterlevande får behålla samboegendom till ett värde av två prisbasbelopp vid bodelningen. Ett inbördes testamente är därför viktigare för sambor än för makar.

Begränsningen är laglotten: barnen har alltid rätt till hälften av sin arvslott, och det gäller även gemensamma barn – för sambor finns ingen motsvarighet till makars rätt att ärva före gemensamma barn. I praktiken kan ni alltså testamentera högst hälften av kvarlåtenskapen till varandra om barnen begär jämkning. Många barn avstår från att kräva laglotten så länge föräldern lever, men det är deras val, inte ert. Skriv då in fri förfoganderätt med barnen som slutliga arvingar – så går det som finns kvar vidare till dem när den efterlevande dör.

Exempel på inbördes testamente för sambor med barn

Ett inbördes testamente för sambor med barn behöver säga tre saker: att den efterlevande ärver den först avlidne, med vilken rätt – oftast fri förfoganderätt – och vem som får kvarlåtenskapen när den efterlevande också har dött. Den sista punkten är lätt att glömma men avgörande för sambor. Regeln om att den först avlidnes arvingar ärver en del av boet efter den efterlevande (3 kap. 2 § ärvdabalken) gäller bara makar, och ett särkullbarn ärver inte sin förälders sambo. Står det inget i testamentet finns alltså ingen lagregel som för egendomen tillbaka till den först avlidnes barn.

Testamentet kan inte ta bort barnens laglott, som är hälften av arvslotten (7 kap. 1 §). Eftersom sambor inte ärver varandra kan alla barn – både särkullbarn och gemensamma barn – kräva ut sin laglott direkt när deras förälder dör. Det gör de genom att begära jämkning av testamentet inom sex månader från att testamentet har delgetts dem (7 kap. 3 §). Vill ni att ett barn som tar ut sin laglott ska få mindre när den sist avlidne dör behövs en särskild klausul – tala med en jurist om hur den ska formuleras.

Exemplet gäller Anna Andersson och Erik Svensson, som har två gemensamma barn, Ella och Hugo. Erik har dessutom sonen Leo från ett tidigare förhållande. Formuleringarna är exempel som ni anpassar efter er familj:

• Fri förfoganderätt: "Den av oss som avlider först testamenterar hela sin kvarlåtenskap till den efterlevande med fri förfoganderätt. Den efterlevande får inte förfoga över egendomen genom testamente."
• Efter den sist avlidne: "När den efterlevande av oss avlider ska hela kvarlåtenskapen efter denne fördelas med hälften till den först avlidnes bröstarvingar och hälften till den sist avlidnes bröstarvingar." Dör Anna sist går alltså hälften till Ella, Hugo och Leo och hälften till Ella och Hugo.
• Laglott: "Begär någon av den först avlidnes bröstarvingar att få ut sin laglott, ärver den efterlevande resten av den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt."
• Hälftendelningen är bara ett exempel. Har ni fört in olika mycket i hushållet kan ni i stället dela efter andelar, till exempel 60 och 40 procent.

Formkrav och vittnen

• Skriftligt, och båda testatorerna undertecknar.
• Två vittnen närvarar samtidigt när ni skriver under (eller bekräftar era underskrifter) och signerar själva.
• Vittnena ska ha fyllt 15 år. De får inte vara make eller sambo till någon av er, syskon, eller stå i rakt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till någon av er (föräldrar, barn, barnbarn, svärföräldrar, svärbarn). Ingen får heller bevittna ett förordnande till sig själv eller till sin make, sambo, sitt syskon eller sin släkt i rakt led – tänk på det när era barn är slutliga arvtagare.
• Ingen registrering – förvara originalet säkert och berätta för någon ni litar på var det finns.
• Vittneskraven är desamma som för en framtidsfullmakt – skriver ni båda dokumenten vid samma tillfälle räcker samma två vittnen, så länge de inte är närstående, ärver eller är fullmaktshavare.

Vanliga misstag att undvika

• Förfoganderätten preciseras inte – skriv uttryckligen "fri förfoganderätt" eller "full äganderätt"; otydlighet här är en klassisk tvistegrund.
• Sambor skriver samboavtal men glömmer testamentet – samboavtalet styr bodelning vid separation, inte arv. Ni behöver båda dokumenten.
• Klausulen om enskild egendom glöms – med den ingår arvet inte i arvingarnas framtida bodelningar vid skilsmässa.
• Testamentet uppdateras inte efter livsförändringar – nytt barn, giftermål eller separation bör alltid utlösa en översyn.