Egenkontroll bygg – gratis mall för dokumenterad egenkontroll

Vad är egenkontroll i ett byggprojekt?

I plan- och bygglagen är egenkontroll det ena av två sätt att kontrollera ett bygge. Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen görs inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll och i vilken omfattning av en certifierad sakkunnig (10 kap. 8 § plan- och bygglagen). Behovet av sakkunnigkontroll bedöms särskilt utifrån risken för allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön.

Egenkontrollen är byggherrens, men i praktiken görs den av den som utför arbetet: snickaren, VVS-installatören, plattsättaren eller elektrikern. Boverket beskriver grunden som att alla inblandade vet vad de ska göra, ser till att det blir gjort, kontrollerar att det blev rätt och dokumenterar att så har skett.

Egenkontrollen och kontrollplanen

Kontrollplanen pekar ut vilka kontroller som ska göras. Egenkontrollen är beviset på att de blev gjorda. Enligt Boverket är det vanligaste att kontrollanten intygar direkt i kontrollplanen att kontrollen är godkänd, med signatur och datum. Besiktningsprotokoll, mätprotokoll, provningsintyg och foton är ett komplement till den signaturen, inte en ersättning för den.

Inför slutbeskedet ska byggherren visa att kraven i lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor är uppfyllda (10 kap. 34 §). Samla därför egenkontrollerna löpande och för över resultatet till kontrollplanen när varje moment är klart. Vänta inte till slutet – ett tätskikt som redan är täckt med kakel går inte att fotografera i efterhand.

Egenkontroll i våtrum och VVS

I våtrum och för vatteninstallationer finns branschregler med egna krav på egenkontroll. GVK ger ut branschreglerna för tätskikt i våtrum, Säkra Våtrum, i utgåva 2026:1. Ett GVK-auktoriserat företag utfärdar en dokumenterad egenkontroll av tätskiktsinstallationen, och GVK rekommenderar att du som beställare ber om den. Byggkeramikrådet ger ut Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV). För vatteninstallationer finns Säker Vatten, som förvaltar Branschregler Säker Vatteninstallation och auktoriserar VVS-företag.

Branschreglerna är inte lag, men de är det sätt branschen visar att arbetet är fackmässigt utfört. Fråga innan arbetet börjar om företaget är auktoriserat och vilken dokumentation du får när det är klart, och spara den med husets övriga handlingar. Vid en vattenskada kan försäkringsbolaget vilja se den.

Vad ska en egenkontroll innehålla?

Det finns inget lagstadgat formulär. Det som gör en egenkontroll användbar är att den går att följa: en annan person ska kunna se exakt vad som kontrollerades och hur.

• Projekt, adress och vilket arbetsmoment kontrollen gäller.
• Vilken punkt i kontrollplanen egenkontrollen hör till, om det finns en kontrollplan.
• Vad som kontrollerats och mot vilket krav: ritning, föreskrift, standard, tillverkarens anvisning eller branschregel.
• Hur kontrollen gjordes: okulärt, mätning, provtryckning, fuktmätning eller foto.
• Datum, resultat och vem som kontrollerade.
• Avvikelser, vad som gjorts åt dem och när.
• Bilagor: foton, mätprotokoll, produktblad och intyg.
• Underskrift av den som utfört kontrollen.

Skriv in egenkontrollen i avtalet

Avtala innan arbetet börjar om vilka egenkontroller du ska få och när. Skriv in i entreprenadkontraktet att hantverkaren ska dokumentera de kontroller som kontrollplanen lägger på egenkontrollen, och lämna dokumentationen innan slutbetalningen. Boverket påpekar att det är bra att reda ut redan vid det tekniska samrådet om kontrollplanen är förankrad i kontraktshandlingarna.

Standardavtalen för entreprenader mellan företag innehåller egna regler om kvalitet och dokumentation. Läs det avtal ni faktiskt har skrivit under, så att egenkontrollerna i kontrollplanen och kraven i kontraktet stämmer med varandra. Gå igenom läget på byggmötena och anteckna i byggmötesprotokollet vilka egenkontroller som är lämnade.

Vanliga misstag

• Att fylla i egenkontrollen i efterhand, när momentet redan är inbyggt och inte längre går att kontrollera.
• Att bara bocka av utan att ange vilket krav kontrollen gjordes mot.
• Att avvikelser antecknas men inte vad som gjordes åt dem.
• Att egenkontrollen saknar namn och underskrift.
• Att som beställare betala slutfakturan innan egenkontrollerna är lämnade.
• Att tro att en egenkontroll ersätter en sakkunnigkontroll som byggnadsnämnden har krävt i startbeskedet.