Avsiktsförklaring (LOI) – gratis mall och guide
En avsiktsförklaring – letter of intent, LOI – skrivs när två parter är överens om att vilja göra en affär men inte om alla villkor än. Den vanligaste situationen är ett företagsförvärv: köparen vill ha exklusivitet och tillgång till siffrorna innan den lägger tid på granskning, säljaren vill veta att köparen menar allvar. Men den används lika ofta inför samarbeten, större leveransavtal och fastighetsaffärer.
Poängen med dokumentet är tudelad, och båda delarna måste stå svart på vitt: själva affären är inte bindande förrän ett slutligt avtal skrivs – men sekretessen, exklusiviteten och kostnadsfördelningen binder från dag ett.
Hämta mallen gratis
Välj PDF för att skriva ut och skriva under, eller Word om du vill ändra i mallen först. Filen skapas i din webbläsare – inget konto, ingen e-postadress.
Vad som binder – och vad som inte gör det
Svensk rätt har inget särskilt regelverk för avsiktsförklaringar. Om den är bindande avgörs av vanlig avtalsrätt: vad parterna faktiskt kommit överens om, och hur dokumentet är formulerat. Det är därför en LOI som är för detaljerad och saknar en tydlig förbehållsklausul riskerar att tolkas som ett färdigt avtal – med pris, leveransvillkor och allt.
Lösningen är att dela upp dokumentet uttryckligen: en icke-bindande del (affärens huvuddrag, indikativt pris, tidplan) och en bindande del (sekretess, exklusivitet, kostnader, tillämplig lag och forum). Mallen gör den uppdelningen synlig i rubrikerna.
Exklusivitet – den viktigaste bindande punkten
Exklusivitet innebär att säljaren under en bestämd tid inte förhandlar med någon annan. Det är köparens skydd för den tid och de pengar som läggs på granskningen (due diligence). Sätt alltid en slutdag – 30, 60 eller 90 dagar är vanligt – och ange vad som händer om den passeras utan avtal. Utan slutdag kan klausulen låsa säljaren på obestämd tid, eller anses ogiltig för att den är orimlig.
Sekretess och kostnader
Den som får tillgång till bokföring, kundlistor och avtal måste vara bunden av sekretess från första dokumentet. Antingen skrivs sekretessen in i avsiktsförklaringens bindande del, eller så hänvisar LOI:n till ett separat sekretessavtal – det senare är vanligare när granskningen är omfattande.
Kostnadsklausulen ska säga att var part bär sina egna kostnader, oavsett om affären blir av. Det är standard och förhindrar krav på ersättning för nedlagd tid när en förhandling rinner ut i sanden.
Lojalitetsplikten vid förhandlingar
Även om affären inte är bindande är parterna inte helt fria. Den som förhandlar utan verklig avsikt att avsluta, eller avbryter på ett illojalt sätt när motparten med fog litat på att avtal skulle träffas, kan i undantagsfall bli ersättningsskyldig för motpartens förhandlingskostnader (culpa in contrahendo). En tydlig avsiktsförklaring med uttryckligt förbehåll minskar den risken för båda.
Vanliga misstag att undvika
- Förbehållet saknas – "parterna avser att ingå avtal på följande villkor" utan att säga att villkoren inte binder, och dokumentet blir ett avtal.
- Exklusivitet utan slutdag – säljaren är låst, köparen har ingen press på sig att gå vidare.
- Sekretessen glöms – siffror lämnas ut innan något alls skrivits under.
- Bindande och icke-bindande blandas i samma stycke – dela upp dem under egna rubriker så att ingen tolkning behövs.
Fyll i avsiktsförklaring online
Svara på frågorna så får du ett färdigt dokument som PDF eller Word – gratis, direkt i webbläsaren. Uppgifterna lämnar aldrig din enhet. Inget fält är obligatoriskt: det du lämnar tomt blir ifyllnadslinjer i dokumentet.
- Parter
- 1. Bakgrund och avsikt (ej bindande)
- 2. Bindande villkor
- Ladda ner
Vanliga frågor om avsiktsförklaring
Är en avsiktsförklaring juridiskt bindande?
Det beror på hur den är skriven. Huvudregeln i svensk rätt är att parterna själva bestämmer vad som binder. En LOI med uttryckligt förbehåll om att affären inte är bindande förrän slutligt avtal träffas binder inte till affären – men de klausuler som uttryckligen anges som bindande (sekretess, exklusivitet, kostnader) gäller fullt ut.
Vad är skillnaden mellan avsiktsförklaring och föravtal?
Ett föravtal är ett bindande löfte att senare ingå ett visst avtal – bryter en part mot det kan den andra kräva ersättning. En avsiktsförklaring är tvärtom utformad för att inte binda till affären. Gränsen går vid formuleringen, inte rubriken: kallar ni dokumentet LOI men skriver in alla villkor utan förbehåll kan det bedömas som ett föravtal.
Behövs en avsiktsförklaring vid företagsförsäljning?
Inte juridiskt, men i praktiken nästan alltid. Köparen vill ha exklusivitet innan den betalar för granskning, och säljaren vill ha ett indikativt pris på papper innan den öppnar böckerna. Bolagsexits guide om LOI vid företagsförsäljning visar var i processen den kommer in och vad köpare brukar kräva.
Kan jag ladda ner avsiktsförklaring i Word?
Ja. Avsiktsförklaring finns både som Word-fil (.docx) och som PDF – välj format med knapparna högst upp på sidan. Word-versionen går att redigera om du vill ändra formuleringar eller lägga till egna villkor först, medan PDF:en är färdig att skriva ut och skriva under. Båda filerna skapas direkt i din webbläsare: inget konto, ingen e-postadress.