Arvsavstående – gratis mall och guide

Avstående, avsägelse eller överlåtelse – tre olika saker

Orden används slarvigt om varandra, men de görs vid olika tidpunkter och får olika verkan. Att välja fel är ett av de vanligaste misstagen i dödsboärenden.

• Arvsavstående görs efter dödsfallet, helst så tidigt att det kan bifogas bouppteckningen. Arvet går till dem som ärver efter dig enligt lag. Det är den här mallen.
• Arvsavsägelse görs medan arvlåtaren fortfarande lever. Enligt 17 kap. 2 § ärvdabalken är den giltig om den lämnas skriftligen hos arvlåtaren. En bröstarvinge som avsäger sig arv har ändå kvar sin laglott, om avsägelsen inte skett mot skäligt vederlag.
• Arvsöverlåtelse, eller överlåtelse av arv, innebär att du överlåter din rätt till arvet – före eller efter arvskiftet – till den du själv väljer. Överlåtelsen ska vara skriftlig, och sker den före bouppteckningen bifogas en bestyrkt kopia till bouppteckningen. Rättsligt är det en gåva från dig: dina egna borgenärer kan i vissa fall komma åt den, och går den till ditt eget barn räknas den som förskott på barnets arv efter dig om du inte skriver annat.

Vart går arvet när du avstår?

Fördelningen följer ärvdabalkens vanliga turordning. I 2 kap. 1 § står att arvlåtarens barn tar lika lott, och att avkomlingarna träder i den dödes ställe om ett barn har avlidit. Ett avstående behandlas på samma sätt: din lott går till dina egna barn, som delar den lika mellan sig.

Har du inga barn går arvet i stället vidare till nästa arvinge i turordningen efter den avlidne. Det är därför avståendet måste tänkas igenom i förväg – utfallet bestäms av släktförhållandena, inte av din avsikt. Vill du se grundfördelningen för just er familj visar arvsräknaren hos I goda händer vem som ärver enligt ärvdabalken.

• Har du barn: din lott delas lika mellan dem.
• Är du särkullbarn – barn till den avlidne men inte till den efterlevande maken – kan du i stället avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ärvdabalken). Då går lotten till maken, och du får efterarv när maken dör. Det är ett annat val än ett vanligt avstående, där lotten går till dina barn. Mallen har båda alternativen – markera rätt.
• Har du inga barn: lotten går vidare enligt arvsordningen efter den avlidne, inte till din partner.
• Delvis avstående går bra – du kan avstå en andel eller ett bestämt belopp och behålla resten.
• Efterlevande make som avstår till förmån för gemensamma barn är ett vanligt upplägg, men samspelet med efterarv gör det till ett fall där det är värt att stämma av med jurist först.

Formkrav och tidpunkt

Avståendet ska vara skriftligt och undertecknat. Enklast är att det görs i samband med bouppteckningen, så att det kan bifogas den när den lämnas in. Det går också att avstå efter att bouppteckningen registrerats. Har arvet redan skiftats, tala med en jurist innan du skriver under.

Skicka handlingen tillsammans med bouppteckningen, och behåll en undertecknad kopia. Ska flera arvingar avstå skriver var och en sin egen handling; ett gemensamt dokument fungerar men gör det svårare att visa vem som avstått vad.

Vanliga misstag att undvika

• Att tro att du kan peka ut mottagaren – avståendet följer arvsordningen. Vill du välja mottagare ska du ta emot arvet och sedan överlåta det, med de skillnader i verkan det innebär.
• Att avstå när du har skulder – arvet går inte att avstå undan dina egna borgenärer utan att det kan angripas. Har du utmätning eller skuldsanering: tala med jurist innan du skriver under, inte efteråt.
• Att vänta i onödan – avstå helst i samband med bouppteckningen, så att avståendet kommer med när den lämnas in. Har arvet redan skiftats, tala med en jurist först.
• Att blanda ihop avstående med att inte svara – en dödsbodelägare som förhåller sig passiv har inte avstått något. Avståendet måste vara uttryckligt och skriftligt.
• Att avstå utan att veta vad boet innehåller – vänta tills bouppteckningen visar tillgångar och skulder. Ett avstående från ett skuldtyngt bo skyddar dig inte, eftersom arvingar inte ärver skulder i svensk rätt ändå.