Testamente – gratis mall och guide

Vad krävs för att ett testamente ska vara giltigt?

Kraven finns i 10 kap. ärvdabalken – skriftlighet och två samtidigt närvarande vittnen i 1 §, vittnesjäven i 4 §:

• Testamentet är skriftligt.
• Du skriver under det – eller bekräftar din underskrift – med två vittnen närvarande samtidigt.
• Vittnena vet att handlingen är ett testamente (de behöver inte känna till innehållet) och skriver under med namn.
• Vittnena har fyllt 15 år. De får inte vara din make eller sambo, någon i rakt upp- eller nedstigande led (föräldrar, mor- och farföräldrar, barn, barnbarn), någon du är besvågrad med i rakt led (svärföräldrar, svärbarn, styvbarn) eller ditt syskon. Ingen får heller bevittna ett förordnande till sig själv eller till sin make, sambo, sitt syskon eller någon i sitt eget raka led.

Laglotten – det du inte kan testamentera bort

Dina bröstarvingar (barn, barnbarn) har alltid rätt till sin laglott – enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken hälften av den arvslott de skulle fått utan testamente. Testamenterar du bort mer måste bröstarvingen påkalla jämkning inom sex månader från att han eller hon delgavs testamentet (7 kap. 3 §) för att få ut laglotten, men räkna med att den begärs.

Allt annat är fritt: du kan gynna sambo, vänner, organisationer eller fördela specifika saker (legat) precis som du vill.

Testamente när du har särkullsbarn eller är sambo med barn

Har du barn från ett tidigare förhållande, särkullsbarn, får de ut sitt arv direkt när du dör, även om du är gift. Din make ärver bara det särkullsbarnen väljer att avstå, och den som avstår får i stället efterarv när din make dör (3 kap. 1 och 9 §§ ärvdabalken). Med ett testamente kan du ge maken mer, men särkullsbarnen kan alltid begära ut sin laglott.

Din make har alltid rätt att få ut så mycket att hen, tillsammans med sin del i bodelningen och sin enskilda egendom, kommer upp i fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket). Den regeln går före även särkullsbarnens rätt att få ut arvet direkt.

Är ni sambor ärver ni inte varandra alls, och då ärver dina barn allt. Vill du att sambon ska få något krävs testamente, och har du barn kan du testamentera bort högst det som inte är laglott, alltså hälften av barnens arv. Samboavtalet hjälper inte här: det styr bara hur samboegendomen, alltså gemensam bostad och bohag, delas. Begär den efterlevande sambon bodelning får hen sin andel av samboegendomen och alltid minst två prisbasbelopp, om samboegendomen räcker till det (18 § sambolagen). Allt annat ärver barnen. Vill ni båda ge varandra så mycket som möjligt är ett inbördes testamente det vanliga valet.

Enskild egendom till barnen – skydda arvet vid skilsmässa

En av de mest värdefulla klausulerna i ett testamente är att det arvtagaren får ska vara dennes enskilda egendom. Då ingår arvet inte i en bodelning om arvtagaren senare skiljer sig eller separerar (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Klausulen finns med i mallen.

Tänk på avkastningen: räntor, utdelningar och hyresintäkter från arvet blir giftorättsgods om testamentet inte säger att även avkastningen ska vara enskild egendom.

När testamentet ska användas – vem ska godta det?

Ett testamente prövas aldrig i förväg. Det finns ingen myndighet som godkänner det och inget register att anmäla det till. Första gången handlingen granskas är efter din död – av arvingarna, och därefter av banken som ska betala ut arvet.

Originalet är därför allt. Förvara det där det hittas vid dödsfall: hemma bland viktiga papper, i bankfack eller hos en testamentsförvaringstjänst, och berätta för någon du litar på att det finns. Hittas inte originalhandlingen fördelas arvet enligt arvsordningen i ärvdabalken – precis som om du aldrig hade skrivit något. Tänk också igenom vem som rent praktiskt kommer att gå igenom dina papper: den som gynnas av testamentet är inte alltid den som hittar det först.

Innan arvet kan skiftas ska testamentet dessutom ha vunnit laga kraft, alltså antingen godkännas av arvingarna eller stå oklandrat tills klandertiden löpt ut. Klanderfristen är sex månader från det att arvingen fick del av testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken) – försittes den tiden är rätten att klandra förlorad. När testamentet väl står fast är det banken som i praktiken granskar handlingarna – vad den vill se står under arvskifteshandling.

Arvingarna kan också välja att inte ta emot sitt arv. Den som vill avstå från hela eller delar av det skriver ett arvsavstående – men bestämmer då inte själv vem som får lotten i stället.

Skriv nytt testamente i stället för att ändra i det gamla – ett senare testamente ersätter tidigare i de delar de motsäger varandra, men tydligast är att uttryckligen återkalla alla tidigare.

Testamentet styr vad som händer efter din död – inte vad som händer om du blir sjuk dessförinnan. Det regleras i stället av en framtidsfullmakt, som många skriver vid samma tillfälle: i stort sett samma vittneskrav (för framtidsfullmakten får dessutom fullmaktshavaren inte vara vittne), och båda måste upprättas medan du fortfarande är beslutsför.

Det här gör testamentet ogiltigt

Det är formfelen i 10 kap. ärvdabalken som träffar giltigheten – inte innehållet. Ett testamente kan vara obekvämt, orättvist och illa formulerat och ändå gälla. Är bevittningen fel spelar det däremot ingen roll hur rätt allt annat är.

Ett testamente med formfel faller dock inte av sig självt. En arvinge måste klandra det genom att väcka talan inom sex månader från att hen delgavs testamentet (13 kap. 1 § och 14 kap. 5 §). Gör ingen det, gäller testamentet.

• Jävigt vittne. Din make, sambo, ditt syskon och den som står i rakt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig får inte bevittna testamentet. Inte heller den som får något enligt det, eller dennes make, sambo, syskon eller släkt i rakt led, får bevittna förordnandet till den personen (10 kap. 4 §). Jävet gör förordnandet – eller hela testamentet – ogiltigt.
• Vittnena var inte närvarande samtidigt. Båda ska se dig skriva under, eller höra dig bekräfta din underskrift, vid ett och samma tillfälle. Två vittnen som skriver under var för sig uppfyller inte kravet i 10 kap. 1 §.
• Vittnet hade inte fyllt 15 år, eller visste inte om att handlingen var ett testamente. Vittnena behöver inte känna till innehållet – men de ska veta vad det är de bevittnar.
• Handlingen är inte skriftlig, eller saknar din underskrift. 10 kap. 1 § kräver båda delarna. Undantaget är nödtestamente: den som av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att skriva ett vanligt testamente får enligt 10 kap. 3 § förordna muntligen inför två vittnen, eller genom en egenhändigt skriven och undertecknad handling utan vittnen. Det är en nödlösning, inte ett alternativ – ett nödtestamente upphör att gälla när testatorn därefter haft tillfälle att skriva ett vanligt testamente under tre månader.
• Inte ogiltigt, men verkningslöst: originalet hittas inte. Det finns inget testamentsregister att leta i, så ett testamente ingen hittar är ett testamente som inte finns.
• Inte ogiltigt, men jämkat: du har testamenterat bort mer än laglotten. Testamentet gäller – men en bröstarvinge kan påkalla jämkning inom sex månader från delgivning (7 kap. 3 §) och få ut sin laglott ur det du fördelat.