Kravbrev – gratis mall och guide

Vad kravbrevet ska innehålla

• Dina uppgifter och gäldenärens – namn, adress och person- eller organisationsnummer.
• Vad kravet avser: fakturanummer, avtal, datum och vad som levererats.
• Kapitalbeloppet, samt eventuell dröjsmålsränta och påminnelseavgift specificerade var för sig.
• Ursprunglig förfallodag och den nya sista betalningsdagen.
• Betalningsuppgifter: konto och referens.
• Vad som händer om betalning uteblir – att ärendet överlämnas till Kronofogden eller inkasso.
• Datum och avsändare.

Avgifter och dröjsmålsränta

Enligt räntelagen får dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen om det avtalats, annars 30 dagar efter att du skickat ett krav på betalning där det står att utebliven betalning medför skyldighet att betala ränta (mellan företag behövs inte den upplysningen). Räntan är referensräntan plus åtta procentenheter, om inte annat avtalats. Riksbanken har fastställt referensräntan till 2,00 procent för 1 juli–31 december 2026, så dröjsmålsräntan är 10 procent per år under andra halvåret 2026 (6 och 9 §§ räntelagen).

Påminnelseavgift får bara tas ut om ni avtalat om den senast när skulden uppstod, och högst 60 kronor. Ersättning för ett inkassokrav, högst 180 kronor, kräver inget förhandsavtal men förutsätter att kravbrevet uppfyller kraven i 5 § inkassolagen (2–4 §§ lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader). Mellan företag har du dessutom rätt till en förseningsersättning på 450 kronor när du har rätt till dröjsmålsränta på en obetald vara eller tjänst – då får påminnelse- och inkassoersättning bara tas ut till den del de tillsammans överstiger 450 kronor (4 a och 5 §§ samma lag). Ta inte ut avgifter som inte har stöd i lagen eller avtalet.

Kravbrev eller inkassokrav?

Ett inkassokrav är ett kravbrev som uppfyller formkraven i 5 § inkassolagen – det är utformningen som gör skillnaden, inte vem som skickar brevet. Bara ett sådant krav ger rätt till ersättningen på högst 180 kronor (3 § 1 och 4 § lagen om ersättning för inkassokostnader). Ett enklare kravbrev fungerar fortfarande som betalningsuppmaning, men inkassoersättning kan du inte ta ut för det.

Ersättningen gäller en förfallen skuld och bara kostnader som varit skäligen påkallade (1 och 4 §§ samma lag), så skicka inkassokravet först när förfallodagen har passerat. Enligt 5 § inkassolagen ska kravet:

• Vara skriftligt och tydligt ange ditt namn som borgenär och vad fordringen grundar sig på, till exempel faktura eller avtal.
• Ange kapital, ränta och ersättning för kostnader var för sig.
• För räntan ange upplupet belopp, räntesats samt den tid och det kapitalbelopp som räntan är beräknad på.
• Ge gäldenären en skälig tid att betala eller att anmäla invändningar mot kravet.

Vägen vidare: betalningsföreläggande

Betalar gäldenären ändå inte kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det är en enkel och relativt billig process så länge kravet inte bestrids: ansökningsavgiften är låg och du kan begära ersättning för eget arbete med ärendet.

Bestrids kravet kan ärendet överlämnas till domstol, och då blir det en vanlig tvistemålsprocess med de kostnader det innebär. Det är därför det är värt att först försöka nå en uppgörelse – en avbetalningsplan är ofta bättre än ett utdraget krav.

Vanliga misstag att undvika

• Otydligt vad kravet avser – hänvisa alltid till faktura eller avtal så att beloppet går att kontrollera.
• Avgifter utan stöd – påminnelseavgift förutsätter att den avtalats senast när skulden uppstod, och ersättning för inkassokrav att kravbrevet uppfyller 5 § inkassolagen.
• Hotfull ton – håll brevet sakligt; otillbörliga påtryckningar kan strida mot god inkassosed.
• Preskriptionen glöms – ett företags fordran på en konsument för en vara eller tjänst preskriberas efter tre år, övriga fordringar – även mellan privatpersoner – efter tio. Varje skriftligt krav avbryter preskriptionen och startar en ny period.