Bouppteckning – gratis mall och guide

Steg för steg – från dödsfall till registrerad bouppteckning

• 1. Ta reda på vilka som är dödsbodelägare: efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare – och en efterlevande sambo som begär bodelning. Skatteverket skickar ett informationsbrev med ärendenummer och uppgifter om den avlidne tidigast tre veckor efter dödsfallet. Beställ samtidigt ett dödsfallsintyg med släktutredning – det visar vilka delägarna är och krävs av banker och försäkringsbolag.
• 2. Den dödsbodelägare som har hand om egendomen bestämmer tid och plats och utser två förrättningspersoner (20 kap. 2 §).
• 3. Kalla alla dödsbodelägare i god tid. Efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, även när hen inte är dödsbodelägare. En skriftlig kallelse till bouppteckning gör det lätt att visa i efterhand att alla kallats.
• 4. Samla in uppgifter om tillgångar och skulder på dödsdagen – bland annat kapital- och räntebesked från banken, värdepapper, fastighet, bostadsrätt, fordon och skulder.
• 5. Håll förrättningen. Bouppgivaren och minst en av förrättningspersonerna måste närvara. Förrättningen hålls på en fysisk plats, men övriga kan delta till exempel via telefon eller video.
• 6. Skriv under: bouppgivaren bekräftar uppgifterna på heder och samvete, och förrättningspersonerna intygar att allt har antecknats riktigt och värderats efter bästa förstånd.
• 7. Skicka originalet med bilagor till Skatteverket inom en månad.

Frister – och vad som händer om ni inte hinner

Förrättningen ska hållas senast tre månader efter dödsfallet. Behöver ni längre tid kan Skatteverket bevilja anstånd, men ansökan måste komma in inom samma tre månader – per telefon, mejl eller brev (Skatteverket). Därefter ska bouppteckningen lämnas in inom en månad efter att den upprättats. Skatteverket sammanfattar det som att bouppteckningen ska ha kommit in inom fyra månader efter dödsfallet.

Missar ni fristerna kan Skatteverket förelägga er vid vite eller utse någon som ser till att bouppteckningen görs (20 kap. 9 § ärvdabalken). Den praktiska följden kommer ofta tidigare: den avlidnes konton kan vara spärrade tills bouppteckningen är registrerad, och i september 2026 angav Skatteverket en kötid på cirka elva veckor innan ett ärende fick en handläggare.

Förrättningspersoner – vem får vara det?

Lagen säger bara att förrättningspersonerna ska vara två och "kunniga och trovärdiga". Skatteverket preciserar att de ska vara utomstående: de får inte ärva den avlidne enligt lag eller testamente, och den som företräder någon som ärver – en god man, förvaltare eller förmyndare – får inte heller vara förrättningsperson (Skatteverket). En släkting eller vän som inte ärver fungerar alltså, liksom en begravningsbyrå eller jurist.

Vilka ska kallas till förrättningen?

• Samtliga dödsbodelägare, i god tid (20 kap. 2 § ärvdabalken). Skatteverket rekommenderar minst två veckor före förrättningen, och fyra veckor för den som bor utomlands.
• Efterlevande make eller sambo – alltid.
• Efterarvingar, till exempel den som ska ärva först när en efterlevande make har dött.
• God man, förvaltare eller förmyndare för den som ska kallas.
• Kommer någon som kallats inte till förrättningen ska bouppteckningen ha med ett bevis på att hen kallats i tid (20 kap. 3 §). Skatteverket godtar till exempel en skriftlig bekräftelse från den kallade eller postens kvitto på ett rekommenderat brev.

Vad ska bouppteckningen innehålla?

Kraven står i 20 kap. 3–6 §§ ärvdabalken. Mallen har rader för alla delar:

• Dagen för förrättningen, och vilka som var närvarande.
• Den avlidnes fullständiga namn, person- eller samordningsnummer, hemvist och dödsdag.
• Namn, person- eller samordningsnummer och hemvist för alla som kallats – födelsedatum om personnumret saknas – och arvingarnas släktskap med den avlidne. Efterlämnar den avlidne en make ska det framgå om barnen är gemensamma.
• Tillgångar och skulder som de var på dödsdagen, med värden och belopp.
• Var den avlidne gift: även den efterlevande makens tillgångar och skulder, var för sig. Enskild egendom anges särskilt med grunden för den.
• Efterlevande sambo som begärt bodelning: den gemensamma bostaden och bohaget, och vem som äger vad.
• Livförsäkringar och pensionssparande som betalas ut till en förmånstagare – de ingår inte i boet men ska anges.
• Testamente och äktenskapsförord, intagna i bouppteckningen eller bifogade i bestyrkt kopia.
• Bouppgivarens bekräftelse på heder och samvete och förrättningspersonernas intyg.

Så värderar ni tillgångarna

Huvudregeln enligt Skatteverket är marknadsvärdet på dödsdagen (Skatteverkets broschyr SKV 461):

• Bankkonton: begär ett kapital- och räntebesked för dödsdagen från banken.
• Aktier, fonder och andra värdepapper: marknadsvärdet på dödsdagen.
• Fastighet: marknadsvärdet, eller taxeringsvärdet för året före dödsfallet.
• Bostadsrätt: marknadsvärdet.
• Lösöre: det finns inget schablonbelopp – värdera till vad sakerna skulle gå att sälja för.
• Skulder: beloppen på dödsdagen. Begravningskostnader och kostnaden för bouppteckningen tas också upp, men inte löpande kostnader för att förvalta dödsboet.

Handlingar som ska skickas med

Skicka bouppteckningen i original till Skatteverket i Härnösand eller lämna den på ett servicekontor – adressen finns på Skatteverkets sida om bouppteckning. Numera ska ingen kopia av bouppteckningen skickas med (Skatteverket), och den går ännu inte att lämna in digitalt. Bifoga, om de finns:

• Testamente i original eller bestyrkt kopia, och eventuellt godkännande av testamentet.
• Registrerat äktenskapsförord.
• Kallelsebevis och fullmakter för den som inte var närvarande.
• Arvsavstående och andra handlingar som påverkar vem som är dödsbodelägare – se arvsavstående.
• God mans eller förvaltares förordnande.

Dödsboanmälan – när bouppteckning inte behövs

Räcker tillgångarna bara till begravningen och andra kostnader för dödsfallet, och finns ingen fastighet eller tomträtt, behövs ingen bouppteckning om socialnämnden i stället gör en dödsboanmälan till Skatteverket (20 kap. 8 a § ärvdabalken). Kontakta socialkontoret i den avlidnes hemkommun – det är de som prövar om det går. En dödsbodelägare kan ändå begära att en bouppteckning görs, mot att hen ställer säkerhet för kostnaden.

Efter registreringen

Skatteverket granskar att bouppteckningen gått till enligt reglerna, registrerar den och skickar tillbaka originalet. Med den registrerade bouppteckningen kan dödsboet avsluta konton, och den som ärver en fastighet kan söka lagfart (Lantmäteriet).

Nästa steg är normalt ett arvskifte mellan dödsbodelägarna. Är du ensam dödsbodelägare behövs inget skifte – tillgångarna övergår till dig när bouppteckningen registreras (Skatteverket). Upptäcks en ny tillgång eller skuld efteråt ska en tilläggsbouppteckning göras inom en månad (20 kap. 10 §). Behöver någon sköta dödsboets ärenden för de andra delägarnas räkning under tiden används en fullmakt för dödsbo.

Bouppteckningen är bara en del av allt som ska göras – en checklista vid dödsfall med frister håller ordning på resten.