Ordlista · Arv & familj
Bröstarvinge
Bröstarvinge är den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led – barn, och barnbarn eller barnbarnsbarn om deras förälder är död. Bröstarvingar ärver först enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken och är de enda arvingar som har laglott.
Allt i arvsrätten utgår från om det finns bröstarvingar eller inte. Finns de ärver de hela kvarlåtenskapen när inget testamente finns, de får vänta på sitt arv om den avlidne var gift – utom särkullbarn – och de har en laglott som inget testamente kan ta ifrån dem. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till föräldrar, syskon och syskonbarn, och testamentsfriheten blir total.
Den som skriver ett testamente eller ett inbördes testamente måste därför veta exakt vilka som är bröstarvingar: det avgör hur stor del som faktiskt går att styra. Och den bröstarvinge som vill avstå gör det med ett arvsavstående.
Vem räknas som bröstarvinge
Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) är de närmaste arvingarna arvlåtarens avkomlingar, och barnen tar lika lott. Är ett barn dött träder dess avkomlingar i dess ställe, och varje gren tar lika lott – det kallas istadarätt. Barnbarn är alltså bröstarvingar bara i sin döda förälders ställe; så länge föräldern lever har barnbarnet ingen arvsrätt.
Ett barn som är avlat men inte fött när föräldern dör ärver om det sedan föds levande (1 kap. 1 §). Adopterade barn räknas som adoptivförälderns egna barn enligt föräldrabalken och är därmed bröstarvingar i den nya familjen, inte i den biologiska. Styvbarn, fosterbarn och bonusbarn är däremot inte bröstarvingar hur länge de än bott i familjen – vill du att de ska ärva krävs testamente.
Laglotten – bröstarvingens skyddade del
Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge utgör laglotten (7 kap. 1 §). Det är den enda delen av arvet som lagen skyddar mot testamente, och skyddet gäller bara bröstarvingar: make, sambo, föräldrar och syskon kan testamenteras bort helt. Ett testamente som ger ett barn mindre än laglotten är inte ogiltigt, men barnet kan begära jämkning och få ut sin laglott (7 kap. 3 §) – och måste göra det inom sex månader från att det fick del av testamentet.
Gåvor som föräldern gett ett barn under sin livstid räknas som utgångspunkt som förskott på arv och avräknas från barnets lott. Det är därför ett gåvobrev till ett av barnen bör säga om gåvan är förskott eller inte.
Bröstarvingar när den avlidne var gift
Var arvlåtaren gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken (3 kap. 1 §). Gemensamma barn får vänta: de har efterarv och får ut sin del först när den efterlevande maken dör. Särkullbarn – barn som inte är den efterlevande makens – har däremot rätt att få ut sin arvslott direkt, om de inte avstår till förmån för maken.
Även särkullbarnets rätt viker för basbeloppsregeln: den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom som tillsammans med det maken fick i bodelningen motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket), det vill säga 236 800 kr 2026. Är dödsboet litet kan bröstarvingarna därför bli utan, trots laglotten.
Att avstå eller avsäga sig arvet
En bröstarvinge kan avsäga sig sin arvsrätt redan medan föräldern lever, genom att skriftligen godkänna ett testamente eller på annat sätt förklara det hos arvlåtaren (17 kap. 2 §). Laglotten behåller bröstarvingen dock, om den inte avstått mot skäligt vederlag eller laglottens värde i stället går till arvingens make eller avkomlingar. En underårig kan inte avsäga sig arv.
Efter dödsfallet kan bröstarvingen i stället avstå från hela eller delar av arvet. Avståendet går då vidare till den som skulle ha ärvt bröstarvingen – oftast dennes egna barn – och används ibland som ett sätt att låta arvet hoppa en generation.
Vanliga missförstånd
- ”Barnbarnen ärver också” – bara om deras förälder, den avlidnes barn, är död. Annars går hela lotten till barnet.
- ”Bonusbarn som vuxit upp i familjen är bröstarvingar” – nej, bara biologiska och adopterade barn. Vill du att de ska ärva måste du skriva testamente.
- ”Bröstarvingar ärver alltid direkt” – gemensamma barn till makar får vänta tills den efterlevande maken avlidit; bara särkullbarn får ut sitt arv direkt.
- ”Man kan göra sina barn arvlösa med testamente” – inte helt: laglotten, hälften av arvslotten, kan alltid krävas ut genom jämkning.
Vanliga frågor om bröstarvinge
Är barnbarn bröstarvingar?
Ja, men de ärver bara i sin förälders ställe om föräldern – den avlidnes barn – är död. Då delar barnbarnen på den lott föräldern skulle ha fått. Lever föräldern har barnbarnen ingen egen arvsrätt efter far- eller morföräldern.
Är adoptivbarn bröstarvingar?
Ja. Ett adopterat barn räknas som adoptivförälderns eget barn och ärver som bröstarvinge i adoptivfamiljen, med laglott. Samtidigt upphör arvsrätten efter de biologiska föräldrarna, om inte adoptionen gäller en makes barn.
Vad är skillnaden mellan bröstarvinge och särkullbarn?
Alla särkullbarn är bröstarvingar, men inte tvärtom. Särkullbarn är den avlidnes barn som inte också är den efterlevande makens barn. Skillnaden är att särkullbarn får ut sitt arv direkt när föräldern dör, medan gemensamma barn väntar tills den efterlevande maken också avlidit.
Kan en bröstarvinge göras arvlös?
Bara till hälften. Testamentet kan ta bort den disponibla kvoten, men laglotten – hälften av arvslotten – kan bröstarvingen alltid kräva ut genom att begära jämkning inom sex månader. Det enda undantaget är om bröstarvingen själv avsagt sig arvet skriftligt hos arvlåtaren mot skäligt vederlag.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.