Förskott på arv

Gåva till barn räknas som förskott

Det en förälder ger en bröstarvinge under sin livstid ska räknas av som förskott på arvet, om inte annat har föreskrivits eller framgår av omständigheterna (6 kap. 1 § ärvdabalken). För andra arvingar, till exempel syskon eller syskonbarn, gäller det omvända: gåvan räknas som förskott bara om givaren bestämt det.

Ger en make bort giftorättsgods till makarnas gemensamma barn räknas gåvan av från arvet efter den först avlidne maken, och det som inte ryms där från arvet efter den andra (6 kap. 1 § andra stycket).

Vad som inte räknas som förskott

Kostnader för barnets uppehälle och utbildning räknas inte som förskott så länge föräldern bara fullgjort sin underhållsskyldighet, och inte heller sedvanliga gåvor vars värde inte står i missförhållande till givarens ekonomi (6 kap. 2 §). Julklappar, studiehjälp och en rimlig bröllopsgåva går alltså fria. En kontantinsats på flera hundra tusen kronor gör det inte.

Så räknas förskottet av

Förskottet värderas till vad egendomen var värd när den togs emot, inte vid dödsfallet (6 kap. 3 §). Vid arvskiftet läggs värdet till kvarlåtenskapen innan arvslotterna räknas ut, och dras sedan av från mottagarens lott (6 kap. 5 §). Är förskottet större än arvslotten behöver överskottet inte betalas tillbaka, om det inte avtalades när gåvan gavs (6 kap. 4 §).

• Två barn, kvarlåtenskap 800 000 kr. Barn A fick 200 000 kr i förskott.
• Beräkningsunderlag: 800 000 + 200 000 = 1 000 000 kr, arvslott 500 000 kr var.
• Barn A får 500 000 − 200 000 = 300 000 kr ur boet, barn B får 500 000 kr.

Förskott, laglott och det förstärkta laglottsskyddet

Förskottet räknas också av från mottagarens laglott (7 kap. 2 §). Och den som ger bort egendom på ett sätt som till syftet liknar ett testamente – strax före döden, eller med rätt att använda egendomen livet ut – kan få se gåvans värde läggas till kvarlåtenskapen när de andra barnens laglotter beräknas, även om gåvobrevet säger att den inte är förskott (7 kap. 4 §). Skrivningen ”ej förskott på arv” skyddar alltså mot avräkning, men inte mot laglottskravet.

Vanliga missförstånd

• ”Förskottet måste betalas tillbaka till dödsboet” – nej. Det räknas av från mottagarens lott, och ett överskott får behållas.
• ”Gåvan värderas till dagens värde” – nej, till värdet när den togs emot, om inte omständigheterna talar för annat.
• ”Skriver vi 'ej förskott' kan ingen klaga” – syskonen kan fortfarande åberopa det förstärkta laglottsskyddet om gåvan liknar ett testamente.