Ordlista · Bostad & fastighet
Stämpelskatt
Stämpelskatt är den skatt staten tar ut när du får lagfart på en fastighet eller tar ut nya pantbrev. Vid köp är den 1,5 procent av fastighetens värde för privatpersoner och 4,25 procent för juridiska personer; på nya inteckningar är den 2 procent.
Stämpelskatten är den största dolda kostnaden i ett husköp. Den regleras i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och tas ut av Lantmäteriet i två situationer: när lagfart beviljas på ett köp eller ett annat skattepliktigt förvärv, och när en ny inteckning beviljas och ett pantbrev utfärdas. Till skatten kommer Lantmäteriets expeditionsavgifter, som tas ut även när ingen skatt utgår.
Att räkna rätt på stämpelskatten spelar roll redan i kontraktet. Den styr vad köparen behöver i kontanter utöver handpenningen, den avgör om en gåva till barnen blir skattefri eller inte, och den gör skillnad mellan att köpa fastigheten privat och genom bolag. Mallarna för köpekontrakt hus och gåvobrev för fastighet tar upp den där den påverkar formuleringarna.
När stämpelskatt tas ut
Skatt betalas vid förvärv av fast egendom genom köp eller byte, genom tillskott till eller utdelning från ett bolag eller en förening, genom expropriation och genom delning av aktiebolag (4 § stämpelskattelagen). Tomträtt beskattas på samma sätt. Arv, testamente, bodelning och gåva finns inte med i uppräkningen – där betalas bara expeditionsavgiften när lagfarten beviljas.
Gåvan har dock ett undantag. En överlåtelse som kallas gåva beskattas som ett köp om mottagaren tar över lån med pantbrev som säkerhet eller betalar något annat, och ersättningen är minst 85 procent av fastighetens värde (5 §). Gränsen är skarp: 85 procent räcker för att hela överlåtelsen ska beskattas, och då på hela värdet.
Skattesatserna
Vid lagfart är skatten 15 kr per fullt tusental kr av fastighetens värde, alltså 1,5 procent. Förvärvar en juridisk person fastigheten är skatten 42,50 kr per tusental, 4,25 procent, med undantag för bland annat bostadsrättsföreningar och dödsbon som betalar 1,5 procent (8 §). Vid inteckning är skatten 20 kr per fullt tusental av inteckningsbeloppet, 2 procent (24 §). Lägsta skatt är i båda fallen 50 kr.
- Privatperson köper hus: 1,5 procent av värdet plus expeditionsavgift 825 kr.
- Aktiebolag köper fastighet: 4,25 procent av värdet plus 825 kr.
- Nya pantbrev: 2 procent av inteckningsbeloppet plus 375 kr per inteckning.
- Gåva, arv eller bodelning utan ersättning: 0 kr i skatt, 825 kr i avgift.
Underlaget är det högsta av pris och taxeringsvärde
Vid köp jämförs köpeskillingen med taxeringsvärdet för året före det år lagfarten beviljas, och det högsta av de två är fastighetens värde (9 § stämpelskattelagen). Saknas taxeringsvärde uppskattar Lantmäteriet värdet. Underlaget avrundas nedåt till hela tusental kr. Det här är skälet till att ett lågt pris mellan närstående inte sänker skatten: är taxeringsvärdet 2 500 000 kr och priset 1 000 000 kr räknas skatten på 2 500 000 kr, det vill säga 37 500 kr för en privatperson.
Vid gåva mot ersättning används samma regel. Med ett taxeringsvärde på 2 000 000 kr ger övertagna lån på 1 700 000 kr – exakt 85 procent – stämpelskatt på hela 2 000 000 kr, 30 000 kr. Med 1 699 000 kr i lån blir skatten noll. Observera att inkomstskatten bedömer samma överlåtelse efter en annan gräns, taxeringsvärdet för överlåtelseåret; mallen för gåvobrev för fastighet går igenom båda.
Vem betalar, och när
Skattskyldigheten uppstår när lagfarten eller inteckningen beviljas (25 § stämpelskattelagen). Vid förvärv är både köparen och säljaren skattskyldiga, och svarar flera för skatten är de solidariskt ansvariga (27 §). Mellan parterna är det köparen som ska stå för skatten (4 kap. 10 § jordabalken), men betalar köparen inte kan staten vända sig till säljaren. Vid inteckning är det den som sökt inteckningen som betalar. Skatten ska betalas inom en månad från att beslutet skickades (31 §); vid synnerliga skäl kan Lantmäteriet ge anstånd (32 §).
Den som köper hus behöver alltså ha skatten och avgiften tillgängliga strax efter tillträdet. Många banker lägger in dem i bolånet, men då tillkommer också stämpelskatt på de nya pantbrev som behövs för det högre lånet.
Vanliga missförstånd
- ”Stämpelskatten är 1,5 procent av priset” – av det högsta av priset och taxeringsvärdet året före. Vid köp under taxeringsvärdet blir skatten högre än priset antyder.
- ”Bostadsrätter har stämpelskatt” – nej. En bostadsrätt är inte fast egendom, det blir ingen lagfart och ingen stämpelskatt.
- ”En gåva är alltid skattefri” – inte om mottagaren tar över lån eller betalar minst 85 procent av taxeringsvärdet.
- ”Pantbreven ingår i lagfartskostnaden” – de är en egen post: 2 procent av inteckningsbeloppet, bara för nya pantbrev.
Vanliga frågor om stämpelskatt
Vad kostar lagfart och pantbrev tillsammans på ett hus för 4 miljoner?
Är taxeringsvärdet lägre än priset blir stämpelskatten för lagfarten 60 000 kr plus 825 kr i expeditionsavgift. Behöver du dessutom nya pantbrev på 3 000 000 kr kostar de 60 000 kr plus 375 kr. Totalt 121 200 kr – finns pantbrev redan i huset minskar den andra posten.
Betalar ett aktiebolag mer i stämpelskatt?
Ja, 4,25 procent i stället för 1,5 procent vid lagfart (8 § stämpelskattelagen). Bostadsrättsföreningar, kommuner och dödsbon är undantagna och betalar 1,5 procent. Pantbrevsskatten är 2 procent oavsett vem som söker inteckningen.
Är stämpelskatten avdragsgill?
Stämpelskattelagen reglerar bara vad som ska betalas till Lantmäteriet, inte hur kostnaden behandlas i deklarationen. Hur lagfarts- och pantbrevskostnader får räknas när fastigheten säljs är en fråga för inkomstskattereglerna – kontrollera hos Skatteverket innan du räknar med ett avdrag.
När ska stämpelskatten betalas?
Inom en månad från den dag beslutet om skatten skickades till dig (31 § stämpelskattelagen). Lantmäteriet tar inte emot betalningen innan beslutet finns. Skatten går inte att betala i förväg vid kontraktsskrivningen.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.