Sjuklön

Sjuklöneperioden – dag 1 till 14

Sjuklöneperioden omfattar den första dagen arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna (7 § sjuklönelagen). Kalenderdagar, inte arbetsdagar – helger räknas med, men sjuklön betalas bara för dagar den anställde skulle ha arbetat. Perioden börjar inte förrän den anställde faktiskt avhåller sig från arbete, och den bryts om anställningen upphör.

Rätten till sjuklön gäller från första anställningsdagen. Är anställningen avtalad till kortare tid än en månad krävs dock att den anställde tillträtt och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd (3 §). Sjuklön betalas vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan helt eller delvis – den som kan arbeta halva dagen får sjuklön för den andra halvan (4 §).

Så räknas sjuklönen

Sjuklönen är 80 procent av den lön och de andra anställningsförmåner den anställde går miste om till följd av sjukdomen (6 § första stycket). OB-tillägg, skifttillägg och provision som skulle ha tjänats in räknas med; övertid som inte var inplanerad gör det inte. Från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön (andra stycket). Centrala kollektivavtal får bestämma den närmare beräkningen (2 § andra stycket).

• Månadslön 30 000 kr, sjuk måndag till fredag: lönebortfall 30 000 × 12 / 52 = 6 923 kr, sjuklön 80 % = 5 538 kr, karensavdrag 20 % av veckosjuklönen = 1 108 kr. Utbetald sjuklön: 4 431 kr.
• Samma lön, sjuk en dag: lönebortfall 1 385 kr, sjuklön 1 108 kr, karensavdrag 1 108 kr. Utbetald sjuklön: 0 kr.
• Samma lön, sjuk två veckor: lönebortfall 13 846 kr, sjuklön 11 077 kr, karensavdrag 1 108 kr. Utbetald sjuklön: 9 969 kr.

Sjukanmälan, försäkran och läkarintyg

Sjuklön betalas inte för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomen, om inte den anställde varit förhindrad att anmäla och gör det så snart hindret upphört (8 § första stycket). Den anställde ska lämna en skriftlig försäkran om att han eller hon varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt (9 §); arbetsgivaren behöver inte betala förrän försäkran lämnats.

Från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen – i praktiken dag åtta – behöver arbetsgivaren bara betala sjuklön om den anställde styrker nedsättningen med intyg från läkare eller tandläkare (8 § andra stycket). Intyget behöver inte ange diagnos. Finns särskilda skäl, till exempel upprepad korttidsfrånvaro, får arbetsgivaren skriftligt begära intyg från en tidigare dag, även från första dagen i kommande sjukperioder under högst ett år (10 a §). Lämnar den anställde inget intyg utan godtagbart skäl behöver sjuklön inte betalas för den tiden.

Efter dag 14 och vid återinsjuknande

Fortsätter sjukperioden och anställningen efter sjuklöneperiodens slut ska arbetsgivaren anmäla sjukfallet till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar (12 §). Den anställde ansöker sedan själv om sjukpenning; arbetsgivaren betalar ingen sjuklön för dag femton och framåt om inte kollektivavtalet säger det. Blir den anställde sjuk igen inom fem kalenderdagar från att den förra sjukperioden slutade fortsätter samma sjuklöneperiod – utan nytt karensavdrag och med de redan använda dagarna avräknade (7 § tredje stycket).

Arbetsgivaren står normalt för hela sjuklönekostnaden. Undantaget är anställda med beslut om särskilt högriskskydd från Försäkringskassan: då betalas sjuklönen utan karensavdrag (15 §), och arbetsgivaren får efter ansökan ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnaden (16 §).

Vanliga missförstånd

• ”Arbetsgivaren kan kräva läkarintyg från första dagen när som helst” – bara om det finns särskilda skäl, begäran är skriftlig och den gäller högst ett år framåt (10 a §).
• ”Sjuklönen är 80 procent från första dagen” – 80 procent minus karensavdraget, som motsvarar en femtedel av en veckas sjuklön.
• ”Timanställda har ingen rätt till sjuklön” – jo, från första anställningsdagen om anställningen är minst en månad, annars efter fjorton dagars anställning (3 §).
• ”Sjuklön betalas bara för hela sjukdagar” – den som är delvis arbetsoförmögen får sjuklön för den del arbetsförmågan är nedsatt (4 §).