Kollektivavtal

Vad ett kollektivavtal är

Lagen om medbestämmande i arbetslivet definierar kollektivavtal som ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om anställningsvillkor eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare (23 § medbestämmandelagen). Kravet på skriftlighet är uppfyllt även när innehållet står i ett justerat protokoll. En enskild anställd kan alltså inte sluta kollektivavtal – motparten måste vara en facklig organisation.

I praktiken finns avtalen i två lager. Det centrala avtalet för en bransch tecknas mellan ett arbetsgivarförbund och ett fackförbund och innehåller minimilöner, arbetstidsregler, övertids- och OB-ersättning, semestervillkor utöver lagen och regler om tjänstepension och försäkringar. Lokala avtal på företaget fyller sedan ut med sådant som löneprocess och arbetstidsschema. En arbetsgivare som inte är med i ett arbetsgivarförbund kan teckna ett hängavtal direkt med facket och blir då bunden av branschavtalet.

Vem binds av avtalet

Ett kollektivavtal binder, inom sitt tillämpningsområde, både organisationerna som slutit det och deras medlemmar – oavsett om medlemmen gick med före eller efter att avtalet tecknades (26 § medbestämmandelagen). Den som lämnar facket förblir bunden så länge avtalet gäller. Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna kan inte träffa en överenskommelse som strider mot avtalet; en sådan klausul i anställningsavtalet saknar verkan (27 §).

Oorganiserade anställda binds formellt inte, men arbetsgivaren är i regel skyldig gentemot facket att tillämpa avtalet på allt arbete inom avtalsområdet, och de flesta arbetsgivare gör det. I praktiken betyder det att lönetillägg, semestervillkor och pension enligt avtalet gäller alla på arbetsplatsen. Under avtalstiden råder fredsplikt: strejk, lockout och blockad är förbjudna i frågor som avtalet reglerar (41 §).

Lagregler som kollektivavtalet får ändra

Flera arbetsrättslagar är semidispositiva – de får frångås genom kollektivavtal men inte genom enskilt avtal. Lagen om anställningsskydd tillåter att kollektivavtal avviker från bland annat reglerna om tidsbegränsad anställning, turordning vid arbetsbrist och företrädesrätt till återanställning (2 b § lagen om anställningsskydd); vissa avvikelser kräver att avtalet slutits eller godkänts på central nivå. Semesterlagen låter centrala kollektivavtal ändra hur semesterlön och semesterersättning beräknas och när de betalas ut (2 a § semesterlagen), och sjuklönelagen låter dem bestämma den närmare beräkningen av sjuklön och karensavdrag (2 § sjuklönelagen).

Ett enskilt anställningsavtal får däremot bara ge den anställde bättre villkor än lagen. En klausul som ger sämre villkor är ogiltig i den delen (2 a § lagen om anställningsskydd). Det är här många egenhändigt skrivna anställningsavtal går fel: de kopierar en regel ur ett kollektivavtal utan att arbetsgivaren är bunden av något.

Arbetsplats utan kollektivavtal

Saknas kollektivavtal gäller lagarnas miniminivåer och det som står i anställningsavtalet – ingenting annat. Ingen tjänstepension, inga avtalsförsäkringar och inget OB-tillägg följer automatiskt. Arbetsgivaren måste då skriva in allt som ska gälla: lön och lönerevision, övertidsersättning, eventuell tjänstepension, längre uppsägningstid och semestervillkor. Lagen om anställningsskydd kräver att den skriftliga informationen om anställningen anger tillämpligt kollektivavtal när ett sådant finns (6 c § andra stycket 13), så raden i anställningsavtalet ska vara sann åt båda håll.

Förhandlingsskyldigheten försvinner inte helt utan avtal. En arbetsgivare utan kollektivavtal är ändå skyldig att förhandla med alla berörda fackförbund före uppsägning på grund av arbetsbrist (13 § andra stycket medbestämmandelagen). Facket kan dessutom vidta stridsåtgärder för att få till ett avtal, eftersom fredsplikten bara gäller när ett avtal finns.

Vanliga missförstånd

• ”Alla företag måste ha kollektivavtal” – nej, det är frivilligt. Men utan avtal gäller bara lagens minimum, och facket får ta till stridsåtgärder för att få ett avtal till stånd.
• ”Kollektivavtalet gäller inte mig som inte är med i facket” – formellt binder det bara medlemmar, men arbetsgivaren tillämpar normalt avtalet på alla inom avtalsområdet.
• ”Vi kan avtala bort turordningen i anställningsavtalet” – nej. Avvikelser från lagen om anställningsskydd får bara göras genom kollektivavtal (2 b §); ett enskilt avtal med sämre villkor är ogiltigt (2 a §).
• ”Lönen står i lagen” – Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Lägstalöner finns bara i kollektivavtal; utan avtal är lönen fri att avtala.