Karensavdrag

Så räknas karensavdraget

Sjuklönen är 80 procent av den lön och de andra anställningsförmåner den anställde går miste om under sjuklöneperioden. Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras som motsvarar 20 procent av den sjuklön som skulle ha betalats för de förmåner den anställde i genomsnitt får under en vecka (6 § första och andra styckena sjuklönelagen). Uträkningen går alltså i tre steg: genomsnittlig veckolön, 80 procent av den, och 20 procent av resultatet.

Är den anställde sjuk kortare än vad karensavdraget motsvarar – en halv dag, eller ett kort pass – görs resten av avdraget på nästa sjukdag i samma sjukperiod, tills hela avdraget är gjort. Är sjuklönen för hela sjukperioden mindre än avdraget blir sjuklönen noll, men avdraget kan aldrig bli större än sjuklönen. Centrala kollektivavtal får bestämma den närmare beräkningen (2 § andra stycket), så kontrollera avtalet innan du räknar enligt lagen.

• Månadslön 30 000 kr, 40 timmar i veckan: veckolön 30 000 × 12 / 52 = 6 923 kr, sjuklön per vecka 80 % = 5 538 kr, karensavdrag 20 % = 1 108 kr.
• Timlön 150 kr, i genomsnitt 40 timmar i veckan: veckolön 6 000 kr, sjuklön per vecka 4 800 kr, karensavdrag 960 kr.
• Deltid 20 timmar i veckan med samma timlön: veckolön 3 000 kr, sjuklön 2 400 kr, karensavdrag 480 kr – halva avdraget för halva arbetstiden.

Skillnaden mot karensdagen

Med karensdagen drogs lönen för hela den första sjukdagen, hur lång den än var. Den som arbetade tolvtimmarspass och blev sjuk inför ett sådant förlorade tolv timmars lön; den som blev sjuk efter lunch förlorade en halv dag. Karensavdraget tar bort den slumpen: avdraget är alltid en femtedel av en genomsnittlig veckas sjuklön, vilket för den som arbetar fem lika långa dagar motsvarar precis en dags sjuklön. För den som arbetar oregelbundet kan det bli både mer och mindre än den faktiska första sjukdagen.

Återinsjuknande och högriskskydd

Blir den anställde sjuk igen inom fem kalenderdagar efter att en sjukperiod avslutats, räknas det som en fortsättning på samma sjuklöneperiod (7 § tredje stycket). Något nytt karensavdrag görs då inte, och de fjorton dagarna med sjuklön räknas ihop över båda perioderna. Den som är frisk i en vecka och sedan blir sjuk igen får däremot ett nytt avdrag.

Den som har fått karensavdrag vid tio tillfällen under de senaste tolv månaderna ska inte få något avdrag för ytterligare sjuklöneperioder (6 § tredje stycket) – det allmänna högriskskyddet, som arbetsgivaren ska hålla reda på själv. Den som har en sjukdom som väntas ge många eller långa sjukperioder kan dessutom ansöka hos Försäkringskassan om särskilt högriskskydd (13 §); med ett sådant beslut betalas sjuklön ut utan karensavdrag (15 §), och arbetsgivaren kan få ersättning för sjuklönekostnaden.

Vanliga missförstånd

• ”Karensavdraget är en dags lön” – det är 20 procent av en veckas sjuklön. För den som arbetar fem lika dagar blir det en dags sjuklön (80 procent av dagslönen), inte en hel dagslön.
• ”Är jag sjuk en halv dag blir avdraget hälften” – nej, resten av avdraget görs nästa sjukdag i samma period.
• ”Blir jag sjuk igen får jag alltid nytt karensavdrag” – inte om det sker inom fem kalenderdagar från att den förra sjukperioden slutade.
• ”Arbetsgivaren får göra hur många karensavdrag som helst” – efter tio avdrag på tolv månader ska inga fler göras.