Ordlista · Jobb & arbetsrätt
Semesterersättning
Semesterersättning är semesterlön som betalas ut i pengar i stället för som betald ledighet – när anställningen upphör innan intjänade semesterdagar tagits ut, eller vid korta anställningar där ingen semester läggs ut. Den räknas som semesterlön, enligt procentregeln tolv procent av lönen, och ska betalas senast en månad efter att anställningen upphört.
Semesterersättningen är det som återstår av semesterrätten när ledigheten inte längre går att ta ut. Den som säger upp sig med intjänade dagar kvar, vikarien på tre veckor och timanställda som aldrig får någon semester utlagd har alla rätt till ersättning i pengar – semesterlagen låter inte intjänad semester försvinna med anställningen.
Beloppet syns som en egen rad på lönespecifikationen och är ofta den största posten på slutlönen efter en egen uppsägning. Fel är vanliga åt båda håll: arbetsgivare som glömmer de sparade dagarna, och anställda som tror att ersättningen ingår i timlönen för att anställningsavtalet säger så.
När semesterersättning betalas ut
Huvudregeln är att intjänad semesterlön tas ut som betald ledighet. Upphör anställningen innan den anställde fått sin semesterlön ska semesterersättning betalas i stället (28 § semesterlagen). Det gäller både innevarande års intjänade dagar och sparade dagar från tidigare år. Samma sak gäller om anställningsvillkoren ändras så att semestern i fortsättningen ska tas ut redan under intjänandeåret.
För en anställning som ska pågå högst tre månader, och inte blir längre, får parterna avtala att ingen semesterledighet läggs ut. Då har den anställde rätt till semesterersättning i stället (5 §). Det är den enda situation där lagen godtar att semesterledigheten byts mot pengar från början. I längre anställningar ska ledigheten läggas ut, och det är först när den inte hunnit tas ut som ersättning blir aktuell.
Så räknas semesterersättningen
Semesterersättning bestäms enligt samma grunder som semesterlön (29 §). För den som har timlön, rörlig lön eller varierande sysselsättningsgrad används procentregeln: semesterlönen är tolv procent av den lön som förfallit under intjänandeåret, exklusive semesterlön och ersättning för semesterlönegrundande frånvaro (16 b §). För den som har fast månadslön används som regel sammalöneregeln: den aktuella månadslönen för de dagar som ersätts plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per dag (16 a §). Arbetsgivaren får i stället välja procentregeln även för månadsavlönade (16 §).
Sparade dagar värderas som om de tagits ut under det semesterår anställningen upphörde (29 § andra stycket). Har den anställde fått semesterlön i förskott – betald semester innan den tjänats in – får arbetsgivaren räkna av den mot semesterersättningen. Det gäller dock inte om förskottet betalades ut mer än fem år före anställningens slut, eller om anställningen upphört på grund av sjukdom eller uppsägning på grund av arbetsbrist (29 a §).
- Timanställd med 160 000 kr i lön under intjänandeåret och ingen semester uttagen: semesterersättning 12 % × 160 000 kr = 19 200 kr.
- Månadsavlönad med 32 000 kr i lön som slutar med 8 intjänade dagar kvar: lönen för de 8 dagarna enligt sammalöneregeln plus semestertillägg 8 × 0,43 % × 32 000 kr = 1 101 kr.
- Semesteråret löper från 1 april till 31 mars, och året dessförinnan är intjänandeår (3 §). Kollektivavtal kan ha andra perioder.
Utbetalning och frist
Semesterersättning ska betalas utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphörde (30 §). Går beloppet inte att räkna fram inom den tiden – till exempel för att en provision inte är fastställd – ska det betalas inom en vecka efter att hindret upphörde. Den som vill kräva semesterersättning som inte betalats måste väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då ersättningen skulle ha betalats; annars är rätten förlorad (33 §).
Ersättningen beskattas som lön och ska redovisas på lönespecifikationen med antal dagar och belopp, så att både anställd och arbetsgivare kan kontrollera uträkningen.
Semesterersättning ”inbakad i lönen”
Ett avtal som inskränker den anställdes rättigheter enligt semesterlagen är ogiltigt i den delen (2 §). Att skriva att timlönen ”inkluderar semesterersättning” är därför bara hållbart i den korta anställning där 5 § tillåter att ledigheten avtalas bort – och även då måste ersättningen gå att särskilja från lönen. I alla andra anställningar ska semestern läggas ut som ledighet, och semesterlön eller semesterersättning redovisas för sig. Centrala kollektivavtal får avvika från beräkningsreglerna (2 a §), men inte ett enskilt anställningsavtal.
Vanliga missförstånd
- ”Semesterersättningen ingår i min timlön” – bara om anställningen är på högst tre månader och det avtalats. Annars ska ersättningen betalas utöver lönen.
- ”Arbetsgivaren har 30 dagar på sig att betala slutlönen, semestern kan vänta” – semesterersättningen ska betalas senast en månad efter anställningens slut, inte senare.
- ”Sparade dagar betalas med den gamla lönen” – de värderas som om de tagits ut under det semesterår anställningen upphörde.
- ”Förskottssemester dras alltid av” – inte om förskottet är äldre än fem år eller anställningen upphörde på grund av sjukdom eller arbetsbrist.
Vanliga frågor om semesterersättning
Hur mycket är semesterersättningen?
Enligt procentregeln tolv procent av den lön som förfallit under intjänandeåret (16 b § semesterlagen). Har du månadslön räknas den som regel med sammalöneregeln: lön för de intjänade dagarna plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per dag (16 a §). Kollektivavtal kan ge högre procentsatser.
När ska semesterersättningen betalas ut?
Senast en månad efter att anställningen upphörde (30 § semesterlagen). Oftast kommer den med slutlönen. Bara om beloppet inte går att räkna fram i tid får arbetsgivaren vänta, och då högst en vecka efter att hindret försvann.
Har jag rätt till semesterersättning som timanställd?
Ja. Rätten till semesterlön tjänas in från första arbetsdagen, och får du ingen semester utlagd ska den intjänade semesterlönen betalas ut som semesterersättning – vid anställningens slut, eller enligt 5 § när anställningen är på högst tre månader. Den ska redovisas separat, inte bakas in i timlönen.
Får arbetsgivaren dra av förskottssemester från semesterersättningen?
Ja, om du fått betald semester innan den tjänats in får arbetsgivaren räkna av den (29 a § semesterlagen). Undantag: förskottet är äldre än fem år, eller anställningen upphörde på grund av sjukdom eller uppsägning på grund av arbetsbrist. Då får inget avdrag göras.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.