Dödsbodelägare

Vilka är dödsbodelägare?

Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare – de som enligt testamentet ska ha hela kvarlåtenskapen eller en andel av den – förvaltar gemensamt den dödes egendom (18 kap. 1 § ärvdabalken). Make och sambo är delägare för att bodelning ska göras; har bodelning redan skett, eller ska ingen göras, är de delägare bara om de också är arvingar eller universella testamentstagare.

Den som ska ärva först när någon annan avlidit, en efterarvinge, är delägare i den personens bo men inte i det första boet. Innan ett testamente vunnit laga kraft räknas både den arvinge som testamentet utesluter och den insatta testamentstagaren som delägare. En sambo blir delägare bara om hen begär bodelning enligt sambolagen, eller är testamentstagare, eftersom sambor inte ärver enligt lag.

Gemensam förvaltning – alla måste vara med

Delägarna företräder dödsboet tillsammans. Bara åtgärder som inte tål uppskov får vidtas utan allas samtycke (18 kap. 1 §). I praktiken löses det med en fullmakt för dödsboet, där de övriga delägarna ger en person rätt att sköta de löpande ärendena. Bankerna har ofta egna blanketter för det.

Den som har egendomen i sin vård ansvarar för att bouppteckning görs (20 kap. 2 §), och det är också den delägaren som kallar de andra. Alla delägare, efterlevande make eller sambo och efterarvingarna ska kallas i god tid.

Bouppteckning, bodelning, arvskifte

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats (20 kap. 1 och 8 §§). Var den avlidne gift görs därefter bodelning enligt äktenskapsbalken, och begär en sambo bodelning görs den enligt sambolagen, innan arvet fördelas (23 kap. 1 §). Själva arvskiftet är ett avtal mellan delägarna: en skriftlig handling som alla undertecknar (23 kap. 4 §). Det är den arvskifteshandlingen banken vill se innan pengarna betalas ut.

När delägarna inte kommer överens

Vem som helst av delägarna kan begära att tingsrätten utser en boutredningsman som tar över förvaltningen (19 kap. 1 §). Det är vägen ut när en delägare vägrar skriva under eller när någon delägare inte går att nå. Kostnaden tas ur boet, så det lönar sig att först försöka med fullmakt och ett förslag till skifte som alla kan läsa i lugn och ro.

Vanliga missförstånd

• ”Alla släktingar är dödsbodelägare” – nej, bara de som faktiskt ärver. Lever ett barn är barnbarnen inte delägare.
• ”Sambon är alltid delägare” – nej. Sambor ärver inte enligt lag och är delägare bara om de begär bodelning eller har testamente.
• ”Den som fått en sak i testamentet bestämmer i boet” – nej. En legatarie, som får en bestämd sak eller ett belopp, är inte delägare.