Ordlista · Avtal, köp & ekonomi
Fullmaktshavare och fullmaktsgivare
Fullmaktsgivaren är den som ger en fullmakt, och fullmaktshavaren – i avtalslagen kallad fullmäktig – är den som får rätt att handla i fullmaktsgivarens namn. Det fullmaktshavaren gör inom fullmaktens gränser binder fullmaktsgivaren direkt.
Orden ser ut som varandra men pekar åt motsatt håll: fullmaktsgivaren lämnar ifrån sig rätten att handla, fullmaktshavaren tar emot den. Avtalslagen från 1915 använder ordet fullmäktig för den som fått fullmakten, lagen om framtidsfullmakter säger fullmaktshavare, och bankerna säger ofta ombud. Det är samma roll.
Rollen är inte ägande. Fullmaktshavaren handlar i någon annans namn och för någon annans räkning – inte för egen del. Vad som får göras bestämmer fullmaktsgivaren i texten, vare sig det är en enkel fullmakt för ett ärende eller en framtidsfullmakt som ska bära hela ekonomin.
Rollerna i en vanlig fullmakt
En rättshandling som fullmäktigen gör inom fullmaktens gränser och i fullmaktsgivarens namn blir omedelbart bindande för fullmaktsgivaren gentemot motparten (10 § avtalslagen). Går fullmäktigen utanför gränserna är fullmaktsgivaren inte bunden om motparten insåg eller borde ha insett det (11 §), och den som uppträder som fullmäktig utan att kunna visa fullmakt får själv ersätta motpartens skada (25 §).
Dör fullmaktsgivaren fortsätter fullmakten i regel att gälla, och rättshandlingar binder dödsboet om motparten var i god tro (21 §). För fullmakt i ett dödsbo är dödsbodelägarna fullmaktsgivare tillsammans. En fullmakt att köpa, byta eller ge bort fast egendom måste vara skriftlig (27 §).
Fullmaktshavare i en framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt ger fullmaktshavaren rätt att företräda fullmaktsgivaren när hen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande varaktigt inte längre kan ha hand om sina angelägenheter (1 § lagen om framtidsfullmakter). Fullmakten ska vara skriftlig och bevittnad av två personer som vet att det är en framtidsfullmakt – fullmaktshavaren får inte vara vittne (4 §). Sedan 1 juli 2026 får fullmaktsgivare och vittnen skriva under elektroniskt med en avancerad elektronisk underskrift (4 a §).
Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmakten träder i kraft, om inte fullmakten kräver tingsrättens prövning (9 §). Fullmaktshavaren ska handla i fullmaktsgivarens intresse och samråda med hen i viktiga frågor när det går (15 §), får inte företräda fullmaktsgivaren där de har motstridiga intressen (17 §) och får bara ge sedvanliga gåvor till andra – aldrig till sig själv – om inte fullmakten säger annat (18 §).
Granskaren – den tredje rollen
Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse en granskare som fullmaktshavaren ska redovisa för på begäran (23 §). Finns ingen granskare får make, sambo eller närmaste släktingar begära redovisning, dock högst en gång om året (24 §). Överförmyndaren kan alltid begära redovisning och upplysningar (25 §), och kan besluta att fullmakten helt eller delvis inte längre får användas om fullmaktshavaren missbrukar den eller allvarligt försummar uppdraget (26 §).
Vem bör vara fullmaktshavare?
Någon du litar på, som klarar ekonomi och som sannolikt kan ställa upp när det behövs. Fullmakten ska ange vem eller vilka som är fullmaktshavare och vilka övriga villkor som gäller (5 §) – där skriver du om flera ska handla var för sig eller tillsammans, och vem som träder in om den första inte kan.
Utan framtidsfullmakt får anhöriga bara sköta vardagliga ärenden för en vuxen som inte längre klarar sin ekonomi – betala räkningar, inte sälja bostaden – och i en bestämd turordning med make eller sambo först (17 kap. 1–2 §§ föräldrabalken). Större beslut kräver annars god man.
Vanliga missförstånd
- ”Fullmaktshavaren får använda pengarna” – nej, bara för fullmaktsgivarens räkning. Gåvor till sig själv är uteslutna i en framtidsfullmakt.
- ”Make har automatiskt fullmakt” – nej. Anhörigbehörigheten täcker bara vardagsärenden; för resten krävs fullmakt eller god man.
- ”Fullmaktshavare och fullmäktig är olika saker” – nej, det är samma roll med två ord.
Vanliga frågor om fullmaktshavare och fullmaktsgivare
Kan fullmaktshavaren ge bort fullmaktsgivarens egendom?
I en framtidsfullmakt bara sedvanliga personliga presenter till andra än sig själv, om inte fullmakten uttryckligen tillåter mer (18 § lagen om framtidsfullmakter). I en vanlig fullmakt avgör fullmaktens text.
Vem kontrollerar fullmaktshavaren?
I en framtidsfullmakt den granskare fullmaktsgivaren utsett, annars make, sambo eller nära släktingar en gång om året, och alltid överförmyndaren (23–25 §§). För en vanlig fullmakt finns ingen myndighetskontroll – fullmaktsgivaren återkallar den själv om den missbrukas.
Kan fullmaktsgivaren återkalla en framtidsfullmakt?
Ja, så länge hen själv kan ta ställning. En framtidsfullmakt kan aldrig göras oåterkallelig (6 § lagen om framtidsfullmakter), och återkallelsen följer avtalslagens vanliga regler – i praktiken genom att handlingen tas tillbaka eller förstörs och fullmaktshavaren får besked (8 §). Fullmaktsgivaren kan också skriva in att granskaren får återkalla fullmakten. När fullmaktsgivaren inte längre kan ta ställning själv är det reglerna om granskare och överförmyndare som gäller (23–26 §§).
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.