Ordlista · Avtal, köp & ekonomi
Borgen
Borgen är ett löfte att betala någon annans skuld om den som är skyldig inte gör det. Den som lovar kallas borgensman, den som har pengar att kräva är borgenär och den som lånat är gäldenär.
Den som går i borgen hjälper någon att få ett lån, en lägenhet eller ett avtal som personen inte hade fått på egen hand. Det är ett generöst löfte – och ett löfte om pengar. Betalar inte gäldenären får borgenären kräva borgensmannen.
Reglerna finns i 10 kap. handelsbalken, en text från 1736 som fortfarande gäller. Principerna är enkla: lagen skiljer på två sorters borgen, låter flera borgensmän svara för varandra och lämnar det mesta åt avtalet. Det är därför borgensförbindelsen måste skrivas noga.
Tre roller som ständigt blandas ihop
Gäldenären har skulden – låntagaren eller hyresgästen. Borgenären ska ha betalt – banken, långivaren eller hyresvärden. Borgensmannen har lovat betala om gäldenären inte gör det. Borgenär och borgensman blandas ihop även i avtal – kontrollera att rätt namn står under rätt roll.
Enkel borgen eller proprieborgen
Vid enkel borgen får borgenären kräva borgensmannen först när det visat sig att gäldenären inte kan betala (10 kap. 8 § handelsbalken) – i praktiken efter ett misslyckat utmätningsförsök eller en konkurs. Har borgensmannen i stället åtagit sig skulden ”såsom för egen skuld”, eller gått i borgen tillsammans med gäldenären, får borgenären välja vem av dem som ska krävas (10 kap. 9 §). Det kallas proprieborgen och är den form banker och hyresvärdar nästan alltid kräver.
Skillnaden är stor för borgensmannen: vid proprieborgen kan kravet komma vid första uteblivna betalning, utan att någon ens frågat gäldenären. Står ingenting i förbindelsen är det enkel borgen.
Det du riskerar – och hur du begränsar det
En borgen utan beloppstak och sluttid täcker allt gäldenären blir skyldig, även skulder som uppstår långt senare. Skriv därför alltid in ett högsta belopp och knyt förbindelsen till en bestämd skuld, till exempel ett visst skuldebrev. Är ni flera borgensmän utan avtalad fördelning svarar ni solidariskt – ”en för alla och alla för en” (10 kap. 11 §).
Betalar borgensmannen får hen ett krav mot gäldenären på samma belopp, regressrätten. Den följer av allmänna rättsprinciper, inte av någon särskild paragraf i handelsbalken, och är värd exakt så mycket som gäldenärens betalningsförmåga – som ju redan visat sig svag. Låt gäldenären skriva under att regressrätten gäller.
Borgen för hyra – rätt att säga upp
Går du i borgen för hyran av en bostadslägenhet får du säga upp åtagandet till det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen, dock tidigast så att det upphör två år efter att det började gälla (12 kap. 28 a § jordabalken). Ett villkor som inskränker den rätten är ogiltigt. Regeln gäller hyresavtal enligt jordabalkens hyreskapitel – inte när en privatperson hyr ut sin egen bostad enligt privatuthyrningslagen (2026:772), eftersom hyreskapitlet inte gäller de avtalen (12 kap. 1 c §). Vilket hyresavtal borgen gäller ska stå i förbindelsen.
Vanliga missförstånd
- ”Banken måste kräva låntagaren först” – bara vid enkel borgen. Vid proprieborgen kan den gå direkt på borgensmannen.
- ”Vi är tre borgensmän, så jag riskerar en tredjedel” – nej, utan avtalad fördelning svarar var och en för hela beloppet.
- ”Jag kan ångra mig om gäldenären sköter sig dåligt” – nej, borgen kan inte sägas upp ensidigt utom där lagen ger en särskild rätt, som vid hyresborgen.
Vanliga frågor om borgen
Kan jag gå ur en borgen?
Inte ensidigt, utom vid borgen för bostadshyra enligt 12 kap. 28 a § jordabalken. I övrigt krävs att borgenären går med på det, att skulden betalas eller att förbindelsen löper ut. Därför ska sluttid och beloppstak in från början.
Vad händer med borgen om gäldenären dör?
Arvingarna svarar för skulden så långt dödsboets tillgångar räcker, och borgensmannen för det som fattas (10 kap. 10 § handelsbalken). Dör borgensmannen ska borgenären kräva ny säkerhet av gäldenären; ställs ingen får borgenären kräva både gäldenären och borgensmannens dödsbo.
Vad är skillnaden mellan borgensman och medlåntagare?
En medlåntagare är gäldenär från början och svarar solidariskt för hela lånet direkt. En borgensman svarar bara om gäldenären inte betalar – vid enkel borgen först när det visats att gäldenären inte kan.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.