Ordlista · Förening & styrelse
Jäv
Jäv är när den som ska delta i ett beslut har ett eget intresse i frågan som kan gå emot organisationens, och därför inte får vara med och avgöra den. Den jävige ska själv anmäla det, lämna rummet och protokollet ska visa att så skedde.
Jäv handlar om att ingen ska sitta på två stolar samtidigt. En styrelseledamot som ska besluta om ett avtal med sitt eget företag, en medlem som ska rösta om ansvarsfrihet för den styrelse hon själv satt i, en nämndledamot vars syster söker bygglov – alla har ett intresse som kan dra åt annat håll än organisationens. Jävsreglerna tar dem ur beslutet så att de andra kan lita på resultatet.
För aktiebolag, ekonomiska föreningar, kommuner och myndigheter står reglerna i lag. För ideella föreningar finns ingen lag alls; där lutar man sig på stadgarna och på att göra som lagarna för ekonomiska föreningar gör. Hur jävet antecknas avgör sedan om ett styrelseprotokoll eller ett årsmötesprotokoll håller när någon ifrågasätter beslutet i efterhand.
Jäv i styrelsen – aktiebolag och ekonomisk förening
En styrelseledamot i ett aktiebolag får inte handlägga en fråga om avtal mellan ledamoten och bolaget, avtal mellan bolaget och någon utomstående där ledamoten har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, eller avtal mellan bolaget och en juridisk person som ledamoten själv får företräda (8 kap. 23 § aktiebolagslagen). Rättegång och annan talan räknas som avtal. Regeln gäller inte den som direkt eller indirekt äger samtliga aktier, och den tredje punkten gäller inte när motparten är ett företag i samma koncern. Samma regel gäller för den verkställande direktören (8 kap. 34 §).
Ordet är handlägga, inte bara rösta: den jävige ska inte delta i beredning eller diskussion heller. En jävig ledamot räknas inte heller som närvarande när styrelsen prövar om den är beslutför (8 kap. 21 §) – i en liten styrelse kan ett jäv göra att beslutet måste vänta.
För ekonomiska föreningar – och därmed bostadsrättsföreningar – är regeln likalydande: 7 kap. 23 § lagen om ekonomiska föreningar räknar upp samma tre situationer, och den jävige räknas som frånvarande vid beslutförheten (7 kap. 21 §).
Jäv på stämman och årsmötet
På bolagsstämman får en aktieägare inte rösta – själv eller genom ombud – i fråga om talan mot henne själv, om hennes egen befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse mot bolaget, eller om samma saker rörande någon annan när hon har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets (7 kap. 46 § aktiebolagslagen). Reglerna gäller också för ombud. Det är den här regeln som gör att styrelseledamöter som äger aktier inte röstar om sin egen ansvarsfrihet.
Lagen om ekonomiska föreningar har motsvarande regel för medlemmarna på föreningsstämman (6 kap. 37 §). Någon jävsregel för andra frågor som berör medlemmen finns inte – att rösta för sin egen kandidatur i ett styrelseval är tillåtet.
I en ideell förening gäller det stadgarna säger. Säger de inget är god föreningssed att följa lagen för ekonomiska föreningar: styrelsens ledamöter röstar inte om sin egen ansvarsfrihet eller om skadeståndstalan mot dem, men får närvara, yttra sig och rösta i allt annat. Skriv in regeln i stadgarna så slipper mötet diskutera den.
Jäv i kommun och myndighet
Kommunallagen har de mest detaljerade reglerna. En förtroendevald i en nämnd är jävig om hon eller en närstående är part i ärendet eller kan påverkas påtagligt av beslutet, om hon eller en närstående är eller har varit ombud eller ställföreträdare för en part, om ärendet rör tillsyn över en kommunal verksamhet hon är knuten till, eller om någon annan särskild omständighet rubbar förtroendet för hennes opartiskhet (6 kap. 28 § kommunallagen). Är det uppenbart att frågan saknar betydelse ska nämnden bortse från jävet (29 §).
Den jävige får varken delta i eller närvara vid handläggningen, ska själv anmäla jävet och nämnden avgör frågan snarast (6 kap. 30 §). I fullmäktige gäller jäv bara ärenden som personligen rör ledamoten eller en närstående (5 kap. 47 §). Förvaltningslagen (16–18 §§) ger myndigheterna en regel som i sak ser ut som nämndregeln.
Så gör du i praktiken
Fyra steg räcker nästan alltid, och de är desamma oavsett om lagen eller bara stadgarna gäller:
- Anmäl själv, i förväg. Den som anar jäv säger det innan ärendet öppnas.
- Lämna rummet under hela punkten – beredning, diskussion och beslut.
- Anteckna i protokollet: ”NN anmälde jäv och deltog inte i handläggningen av punkt 7.” Kontrollera att styrelsen fortfarande är beslutför.
- Vid tvekan: behandla det som jäv. Att en ledamot står över kostar lite; ett beslut där en jävig deltagit kan angripas i efterhand.
Vanliga missförstånd
- ”Jävig betyder bara att man inte röstar” – nej, lagarna talar om att handlägga eller delta. Den jävige ska inte vara med i diskussionen heller.
- ”Man är jävig så fort man känner motparten” – nej. Bekantskap är inte jäv. Det krävs ett eget intresse, ett uppdrag för motparten eller en omständighet som faktiskt rubbar förtroendet.
- ”Hela styrelsen är jävig när årsmötet behandlar ansvarsfriheten” – de får inte rösta om sin egen ansvarsfrihet, men får närvara, svara på frågor och rösta i övriga ärenden.
- ”Ideella föreningar har inga jävsregler” – det finns ingen lag, men stadgarna gäller och god föreningssed följer lagen för ekonomiska föreningar. Ett beslut där en jävig deltagit kan ifrågasättas även i en ideell förening.
Vanliga frågor om jäv
Får en jävig styrelseledamot sitta kvar i rummet?
Nej. Aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar förbjuder den jävige att handlägga frågan, vilket innefattar att delta i diskussionen, och kommunallagen säger uttryckligen att den jävige inte får närvara. Praxis i alla slags styrelser är att ledamoten lämnar rummet under hela punkten och att protokollet anger det.
Får styrelsen rösta om sin egen ansvarsfrihet?
Nej. En aktieägare eller medlem som sitter i styrelsen får inte rösta om sin egen befrielse från skadeståndsansvar (7 kap. 46 § aktiebolagslagen, 6 kap. 37 § lagen om ekonomiska föreningar). I ideella föreningar gäller samma sak enligt god föreningssed och ofta enligt stadgarna. Hon får däremot närvara och svara på frågor.
Vad händer med ett beslut där en jävig person deltog?
Beslutet blir inte ogiltigt av sig självt, men det kan angripas. I aktiebolag och ekonomiska föreningar kan en stämma eller styrelse behöva ta om beslutet, och den jävige riskerar skadeståndsansvar om bolaget skadas. I en kommun kan beslutet överklagas. Enklast är att ta om beslutet utan den jävige så snart felet upptäcks.
Är man jävig om ens partner eller barn berörs?
I kommunallagen och förvaltningslagen ja – närstående nämns uttryckligen. I aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar står inte ordet närstående, men ett avtal med en nära anhörig ger normalt ledamoten ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, och då är det jäv enligt den andra punkten. Anmäl det.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.