Ordlista · Förening & styrelse
Ideell förening
En ideell förening är en sammanslutning av personer med ett ideellt ändamål eller en ideell verksamhet, som blir en juridisk person när den har antagit stadgar, valt en styrelse och bestämt ett namn. Det finns ingen lag om ideella föreningar – reglerna kommer från stadgarna, rättspraxis och god föreningssed.
Idrottsklubben, byalaget, föräldraföreningen och hjälporganisationen är alla ideella föreningar. Det är Sveriges vanligaste sätt att organisera sig tillsammans, och det märkliga är att ingen lag beskriver hur det går till. Riksdagen har aldrig stiftat någon lag om ideella föreningar; det som gäller har domstolarna arbetat fram, och lagen om ekonomiska föreningar används som förebild där praxis är tunn.
Det gör stadgarna viktigare än i något bolag. I ett aktiebolag fyller aktiebolagslagen i allt bolagsordningen inte säger; i en ideell förening finns ingen sådan reserv. Mallen för stadgar och protokollet från det konstituerande mötet är därför de två handlingar som avgör om föreningen finns, vem som företräder den och hur beslut fattas.
Ingen lag – så blir föreningen en juridisk person
Enligt rättspraxis blir en ideell förening en juridisk person när den har antagit stadgar som anger namn, ändamål och hur beslut fattas, och valt en styrelse som kan företräda den. Från den stunden kan föreningen äga egendom, ingå avtal, ha anställda och stå som part i domstol. Skatteverket uttrycker konsekvensen rakt: medlemmarna har inget personligt ansvar för föreningens skulder.
Ingen registrering krävs för att föreningen ska uppstå – den bildas på mötet, inte hos en myndighet. Det konstituerande mötet bör därför protokollföra tre beslut: att föreningen bildas, att stadgarna antas och att styrelsen väljs. Styrelsen utser sedan vilka som får teckna föreningens firma, och det är det protokollet banken ber om när föreningen ska öppna konto.
Ideell eller ekonomisk förening?
Skiljelinjen går vid syftet. En ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet, som en bostadsrättsförening eller ett kooperativ, och den regleras i detalj av lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och registreras hos Bolagsverket. En ideell förening har ett ideellt ändamål, bedriver ideell verksamhet eller båda delarna.
En ideell förening får ändå bedriva näringsverksamhet. Enligt Skatteverket är det beskrivningen av ändamålet i stadgarna och den faktiska verksamheten som avgör, och en förening som driver kiosk eller camping förblir ideell så länge intäkterna går tillbaka till det ideella ändamålet. En förening som i stället delar ut överskottet till medlemmarna är i praktiken ekonomisk, och då räcker inte etiketten.
Organisationsnummer, registrering och bokföring
Organisationsnummer söker föreningen hos Skatteverket med blanketten Ansökan om organisationsnummer för ideell förening (SKV 8400), tillsammans med stadgar och protokoll. Numret behövs för bankkonto, bidrag och anställda men påverkar inte om föreningen är en juridisk person.
Bolagsverket kommer in först om föreningen driver näringsverksamhet. Då får den registreras i handelsregistret, och den som enligt bokföringslagen är skyldig att upprätta årsredovisning måste ansöka om registrering (2 § handelsregisterlagen). Bokföringsskyldig är en ideell förening som bedriver näringsverksamhet, som är moderföretag i en koncern eller vars tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor (2 kap. 2 § bokföringslagen). En liten förening utan näringsverksamhet behöver alltså ingen bokföring enligt lag, men stadgarna kräver i regel räkenskaper, en verksamhetsberättelse och revision inför årsmötet.
Skatt – den allmännyttiga föreningen
En ideell förening som uppfyller fyra krav i 7 kap. inkomstskattelagen är skattskyldig bara för viss näringsverksamhet, och slipper skatt på kapitalvinster och medlemsavgifter. Ändamålskravet (4 §): ändamålet ska vara allmännyttigt, till exempel idrott, kultur, miljövård, omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet eller utbildning. Verksamhetskravet (5 §): verksamheten ska uteslutande eller så gott som uteslutande främja ändamålet. Fullföljdskravet (6 §): intäkterna ska i skälig omfattning användas för ändamålet, inte sparas år efter år. Öppenhetskravet (10 §): föreningen får inte vägra någon inträde utan särskilda skäl.
Faller föreningen på något av kraven beskattas den som vilken juridisk person som helst. Det är skälet till att stadgarnas ändamålsparagraf bör skrivas med skattereglerna i åtanke, och till att en förening som vill begränsa medlemskapet bör ha ett sakligt skäl inskrivet.
Vanliga missförstånd
- ”Föreningen finns när den är registrerad” – nej, den finns när stadgar antagits och styrelse valts. Organisationsnumret och en eventuell registrering hos Bolagsverket kommer efteråt.
- ”Styrelsen är personligt ansvarig för föreningens skulder” – inte som huvudregel; föreningen är en egen juridisk person. Ledamöter kan däremot bli skadeståndsskyldiga mot föreningen för egna fel, och den som ingår avtal innan föreningen bildats binder sig själv.
- ”En ideell förening får inte tjäna pengar” – jo, näringsverksamhet är tillåten så länge överskottet går till ändamålet. Det är utdelning till medlemmarna som inte går ihop med formen.
- ”Lagen om ekonomiska föreningar gäller för oss också” – nej, den gäller inte direkt. Den används som förebild i frågor stadgarna inte svarar på, men stadgarna går först.
Vanliga frågor om ideell förening
Hur många personer krävs för att bilda en ideell förening?
Lagen anger inget antal eftersom det inte finns någon lag. I praxis krävs flera medlemmar – en person kan inte bilda en förening med sig själv – och en styrelse som kan företräda föreningen. Skatteverket anger att det krävs minst tre personer för att starta en ideell förening, och stadgemallen utgår från en styrelse om minst tre.
Måste en ideell förening ha revisor?
Inte enligt lag, om föreningen inte är så stor att årsredovisningslagen kräver det. Men nästan alla stadgar föreskriver en eller två revisorer som granskar räkenskaperna och lämnar en revisionsberättelse till årsmötet, och bidragsgivare kräver det ofta. Revisorn behöver inte vara auktoriserad om inte stadgarna säger det.
Kan en ideell förening upplösas – och vad händer med pengarna?
Ja, på det sätt stadgarna anger, vanligen genom beslut på två på varandra följande möten eller med kvalificerad majoritet. Stadgarna ska också säga vart tillgångarna går vid upplösning. Går de till medlemmarna kan föreningen förlora sin skattefrihet i efterhand, så det vanliga är att de ska gå till ett liknande allmännyttigt ändamål.
Vilken lag gäller för en ideell förening?
Ingen särskild. Föreningen styrs av sina stadgar, av de regler domstolarna slagit fast i praxis och av god föreningssed. Lagen om ekonomiska föreningar används som förebild i frågor stadgarna inte svarar på, till exempel om jäv och ansvarsfrihet. Skatt, bokföring och registrering regleras däremot i vanliga lagar som gäller alla juridiska personer.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.