Valberedning

Ingen lagregel – stadgarna bestämmer

Lagen om ekonomiska föreningar reglerar styrelse, revisorer och stämma i detalj men säger ingenting om valberedning; aktiebolagslagen likaså. För ideella föreningar finns ingen lag alls. Valberedningen är därför helt och hållet en stadgefråga, och stadgarna bör svara på fem saker: hur många ledamöter, vem som är sammankallande, hur länge mandatet gäller, att ledamöterna inte får sitta i styrelsen och när förslaget senast ska vara medlemmarna tillhanda.

Saknas valberedning i stadgarna kan årsmötet ändå välja en – det är ett vanligt årsmötesbeslut – men då finns inga regler för hur den ska arbeta förrän stadgarna ändrats. Ändring av stadgar kräver normalt kvalificerad majoritet; i lagen om ekonomiska föreningar minst två tredjedelar av de röstande (6 kap. 35 §), och många ideella föreningar har skrivit in samma gräns.

Valberedningens uppdrag under året

Uppdraget börjar dagen efter årsmötet, inte veckan före nästa. En valberedning som fungerar brukar arbeta i fyra steg:

• Kartlägg behovet. Vilka mandat går ut, vem vill fortsätta och vilken kompetens saknar styrelsen – ekonomi, juridik, kommunikation, ungdomsverksamhet? Ett samtal med ordföranden och ett med varje ledamot räcker långt.
• Sök kandidater brett. Fråga medlemmar, annonsera i medlemskanalerna och ta emot nomineringar skriftligt med sista datum. Fråga alltid kandidaten själv innan namnet skrivs ned.
• Föreslå också revisorer och eventuella andra förtroendevalda som stadgarna anger – men aldrig nästa valberedning. Det förslaget lämnar mötet eller styrelsen.
• Lämna förslaget skriftligt i tid, med namn, roll och mandatperiod, så att det kan skickas ut med kallelsen. Presentera det muntligt på mötet och var beredd på motförslag från golvet.

Jäv, oberoende och egna kandidaturer

Valberedningens värde ligger i oberoendet. Därför bör ingen ledamot samtidigt sitta i styrelsen, och den som är nära anhörig till en kandidat bör inte delta i bedömningen av just den personen – samma jävstanke som i styrelsen, även om ingen lag kräver det. Vill en valberedare själv kandidera till styrelsen är det renaste att avgå ur valberedningen först och låta de övriga lägga förslaget.

Valberedningen föreslår, den beslutar inte. Årsmötet kan välja vem det vill, och ett motförslag från en medlem har samma rätt att prövas. Vid flera kandidater till en plats blir det omröstning; vid lika röstetal avgörs val enligt lagen om ekonomiska föreningar genom lottning om stämman inte bestämt annat före valet (6 kap. 34 §), en regel många föreningar kopierat in i stadgarna.

Så ser det ut i protokollet

I årsmötesprotokollet antecknas valberedningens förslag, eventuella motförslag, hur valet utföll och vilka som valdes med mandattid. Valet av ny valberedning är en egen punkt, och protokollet bör ange vem som är sammankallande. Ett vanligt fel är att punkten glöms bort när mötet drar ut på tiden – då står föreningen utan valberedning ett helt år och styrelsen får i praktiken ta över rollen.

Vanliga missförstånd

• ”Valberedningen bestämmer vem som ska sitta i styrelsen” – nej, den föreslår. Årsmötet väljer, och varje medlem får lägga motförslag.
• ”Styrelsen kan sitta i valberedningen” – ingen lag hindrar det, men det tar bort hela poängen. Stadgarna bör förbjuda det uttryckligen.
• ”Det är lag på att ha valberedning” – nej, varken för ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller privata aktiebolag. Det är stadgarna som kräver den.
• ”Valberedningen föreslår också nästa valberedning” – det bör den inte göra; då väljer den sina egna efterträdare. Förslaget kommer från mötet eller styrelsen.