Röstlängd

Vad röstlängden ska innehålla

Röstlängden är en lista över de närvarande med rösträtt och deras röster. I ett aktiebolag anges aktieägarens namn, antalet aktier och röster samt vem som eventuellt företräder ägaren som ombud; i en förening medlemmens namn, om hon företräds av ombud och vilken rösträtt hon har. Biträden – någon medlemmen tagit med sig som stöd – antecknas men röstar inte.

I ekonomiska föreningar har varje medlem en röst om inte stadgarna säger något annat (6 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar), och ideella föreningar följer nästan alltid samma princip. Rösträtten kan dock vara villkorad: stadgarna kräver ofta betald medlemsavgift eller viss ålder, och den som inte uppfyller villkoret står utanför röstlängden även om hon är i rummet.

Så fastställs den på mötet

I aktiebolag upprättas röstlängden av stämmans ordförande om denne valts utan omröstning, annars av den som öppnade stämman; den ska godkännas av stämman och gäller tills stämman beslutar att ändra den (7 kap. 29 § aktiebolagslagen). Lagen om ekonomiska föreningar säger detsamma: en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden ska upprättas och godkännas av stämman (6 kap. 27 §).

I praktiken prickas medlemmarna av mot medlemsregistret vid dörren, fullmakter samlas in, och ordföranden läser upp antalet röstberättigade innan mötet fastställer röstlängden. Kommer någon sent justeras röstlängden med ett nytt beslut – det är därför lagen säger att den gäller tills mötet ändrar den. Anteckna tidpunkten; det kan avgöra om personen fick rösta i en viss fråga.

I en ideell förening gör man likadant, med kallelsen och stadgarna som grund. Omtvistade fall – obetald avgift, medlem som begärt utträde, ombud utan skriftlig fullmakt – avgörs av mötet genom beslutet om röstlängd, och anteckningen i protokollet är det som gäller sedan.

Ombud och fullmakt

I en ekonomisk förening får en medlem rösta genom ombud med en fullmakt som är skriftlig, daterad och undertecknad av medlemmen och som gäller högst ett år (6 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar). Stadgarna får begränsa rätten att anlita ombud, men medlemmen får alltid anlita sin make, sambo eller en annan medlem. Ett ombud får företräda högst tre medlemmar om inte stadgarna säger något annat (6 kap. 5 §). I ideella föreningar gäller enbart stadgarna: säger de inget om ombud är utgångspunkten i föreningspraxis att rösträtten är personlig. Ombudet och den företrädda medlemmen skrivs båda in i röstlängden, med fullmakten som bilaga.

Röstlängden i protokollet

Röstlängden ska tas in i eller läggas som bilaga till stämmoprotokollet, både i aktiebolag (7 kap. 48 § aktiebolagslagen) och i ekonomiska föreningar (6 kap. 39 §). Protokollet ska dessutom ange hur varje omröstning utföll. Tillsammans gör de två uppgifterna beslutet kontrollerbart: antalet röster i omröstningen kan aldrig överstiga antalet röster i röstlängden. Den justerare mötet valt intygar att båda stämmer.

Lagen om ekonomiska föreningar knyter kravet på bilaga till att en röstlängd faktiskt upprättats, men eftersom 6 kap. 27 § kräver att den upprättas och godkänns på varje stämma är det ingen utväg – i praktiken ska den alltid finnas med.

Vanliga missförstånd

• ”Röstlängden är medlemsregistret” – nej, den är listan över dem som är på plats och får rösta på just det mötet. Medlemsregistret är underlaget.
• ”Alla som kommer får rösta” – bara de som uppfyller stadgarnas villkor, till exempel betald medlemsavgift. Övriga kan få närvara och yttra sig om mötet tillåter.
• ”Röstlängden kan inte ändras när den är fastställd” – jo, mötet kan besluta att ändra den, till exempel när någon kommer sent eller går.
• ”Det räcker att räkna händer” – inte om någon begär rösträkning eller beslutet ifrågasätts. Utan röstlängd går resultatet inte att kontrollera.