Ordlista · Bostad & fastighet
Hembud
Hembud är en skyldighet att erbjuda vissa personer att köpa eller lösa in egendom – oftast aktier – när den byter ägare. I aktiebolag ger hembudsförbehållet i bolagsordningen aktieägarna rätt att lösa in aktier som gått över till en ny ägare, enligt 4 kap. 27–36 §§ aktiebolagslagen.
Hembudet är det klassiska sättet att hålla en ägarkrets sluten. Grundregeln i aktiebolag är att aktier får överlåtas och förvärvas fritt (4 kap. 7 § aktiebolagslagen), men bolagsordningen kan innehålla förbehåll som begränsar det. Hembudsförbehållet är det vanligaste: den som förvärvat en aktie måste anmäla det till bolaget, och övriga aktieägare får lösa in aktien innan förvärvaren förs in i aktieboken.
Begreppet används också utanför aktiebolag. I ett aktieägaravtal eller kompanjonsavtal skrivs hembud in som en avtalsklausul, i ett samäganderättsavtal för en fastighet eller båt, och i jordabalken finns ett lagstadgat hembud till jordägaren vid överlåtelse av arrende.
Hembudsförbehåll i bolagsordningen
Bolagsordningen får föreskriva att en aktieägare eller någon annan har rätt att lösa in en aktie som övergått till en ny ägare (4 kap. 27 § aktiebolagslagen). Förbehållet ska ange vilka slags förvärv det omfattar, vem som har lösningsrätt och i vilken ordning, villkoren för inlösen och fristerna för anmälan, talan och betalning (28 §). Till skillnad från förköps- och samtyckesförbehåll får hembud tas in även i avstämningsbolag.
Förfarandet är reglerat steg för steg. Förvärvaren anmäler övergången till styrelsen med uppgift om ersättningen (30 §); bolaget antecknar anmälan och underrättar de lösningsberättigade (31 §); den som vill lösa anmäler det till styrelsen (32 §); enas parterna inte får den lösningsberättigade väcka talan inom förbehållets frist, eller låta skiljemän avgöra om bolagsordningen säger så (33 §). Otillbörliga villkor kan jämkas (34 §). Tills det står klart att lösningsrätten inte utnyttjas får förvärvaren inte föras in i aktieboken, men har rätt till utdelning (35 §). Avlider en aktieägare utan att aktierna fått ny ägare inom ett år gäller hembudet mot dödsboet (29 §).
Hembud, förköp och samtycke – tre olika förbehåll
Aktiebolagslagen känner tre slags överlåtelsebegränsningar, och de verkar i olika skeden:
- Samtyckesförbehåll (4 kap. 8 §): aktien får överlåtas bara med bolagets samtycke, prövat av styrelsen eller stämman i förväg. Bara i bolag som inte är avstämningsbolag.
- Förköpsförbehåll (4 kap. 18–19 §§): aktieägaren måste erbjuda aktien till de förköpsberättigade innan den överlåts till någon annan. Gäller före överlåtelsen och omfattar inte arv, bodelning eller gåva.
- Hembudsförbehåll (4 kap. 27–36 §§): träffar aktien efter att den bytt ägare, och kan omfatta alla slags förvärv – köp, arv, gåva, bodelning. Det är därför hembudet är det förbehåll som också fångar ägarbyten ingen valt.
Bolagsordning eller aktieägaravtal?
Ett förbehåll i bolagsordningen gäller mot alla: bolaget får inte föra in en förvärvare som inte följt hembudet (4 kap. 35 §), och bolagsordningen är registrerad hos Bolagsverket och offentlig. En hembudsklausul i ett aktieägaravtal binder bara dem som skrivit under det. Bryter en part mot avtalet blir följden skadestånd eller ett avtalat vite, inte att överlåtelsen blir ogiltig. Därför bör ett hembud som ska hålla ligga i bolagsordningen, medan aktieägaravtalet reglerar det bolagsordningen inte kan: hur priset räknas fram, vad som händer vid dödsfall eller skilsmässa och hur en delägare löses ut.
Hembud vid samägande
Lagen om samäganderätt innehåller inget hembud. Var och en av delägarna kan i stället begära att hela egendomen säljs på offentlig auktion, om inte delägarna avtalat något annat (6 § samäganderättslagen). Vill delägarna i en fastighet eller en båt att en andel först ska erbjudas de övriga måste det avtalas, och rätten till auktion avtalas då normalt bort samtidigt. Skriv in hur priset bestäms – marknadsvärde fastställt av en oberoende värderingsman är det vanliga – annars strandar utlösen på prisfrågan. Tänk på att villkoret binder den som skrivit under; låt en ny delägare biträda avtalet.
Hembud vid arrende
Här är hembudet lagstadgat och riktat till jordägaren. Vid bostadsarrende på bestämd tid får arrendatorn överlåta arrenderätten till någon jordägaren skäligen kan godta, men måste först erbjuda jordägaren att återta arrendestället mot ersättning; jordägaren ska svara inom en månad (10 kap. 7 § jordabalken). Vid jordbruksarrende gäller motsvarande hembud när avtalet löper på minst tio år (9 kap. 31 §). I övrigt kräver överlåtelse av arrende jordägarens samtycke. Mallen för arrendeavtal tar upp vilken arrendeform som gäller.
Vanliga missförstånd
- ”Hembud hindrar försäljning till utomstående” – nej, överlåtelsen får ske. Hembudet ger de berättigade rätt att lösa in aktien efteråt. Vill ni stoppa försäljningen i förväg behövs förköps- eller samtyckesförbehåll.
- ”Hembudet i aktieägaravtalet gäller mot köparen” – bara om köparen skrivit under avtalet. Mot alla gäller bara förbehåll i bolagsordningen.
- ”Förköpsförbehåll fångar arv” – nej, förköp gäller överlåtelser. Ägarbyten genom arv och bodelning fångas bara av hembud.
- ”Delägare i en fastighet har hembudsrätt enligt lag” – samäganderättslagen ger ingen sådan rätt; den ger rätt att begära offentlig auktion.
Vanliga frågor om hembud
Hur bestäms priset vid hembud?
Som bolagsordningen anger – förbehållet ska innehålla villkoren för inlösen (4 kap. 28 § aktiebolagslagen). Vanligt är det pris förvärvaren betalat, eller ett värde fastställt av en oberoende värderingsman. Blir villkoren otillbörliga för någon part kan de jämkas (34 §). Anges inget pris och parterna inte enas, avgörs frågan i domstol eller av skiljemän (33 §).
Gäller hembud vid arv och gåva?
Om förbehållet omfattar sådana förvärv – det ska anges i bolagsordningen vilka förvärv hembudet gäller (4 kap. 28 § aktiebolagslagen). Avlider en aktieägare och aktierna inte gått över till ny ägare inom ett år gäller hembudet mot dödsboet (29 §). Förköpsförbehåll omfattar däremot bara överlåtelser.
Vad händer om köparen inte anmäler förvärvet?
Köparen får inte föras in i aktieboken förrän det står klart att lösningsrätten inte utnyttjas (4 kap. 35 § aktiebolagslagen), och utan införande kan köparen inte rösta på stämman. Fristen för de lösningsberättigade börjar löpa först när anmälan antecknats hos bolaget (31 §), så en utebliven anmälan skjuter bara upp hembudet, den upphäver det inte.
Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.