Aktiebok

Vad aktieboken ska innehålla

Varje aktiebolag ska ha en aktiebok. Den ska ligga till grund för aktieägarnas rättigheter mot bolaget och ge bolaget, ägarna och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena (5 kap. 1 § aktiebolagslagen). I ett vanligt bolag som inte är avstämningsbolag ska den innehålla varje akties nummer, aktieägarens namn och person- eller organisationsnummer samt postadress, aktieslag om det finns flera, uppgift om aktiebrev har utfärdats och om aktien omfattas av något förbehåll i bolagsordningen (5 kap. 5 §). Aktierna tas upp i nummerföljd.

I avstämningsbolag – i praktiken noterade bolag – förs aktieboken i stället av en värdepapperscentral, och reglerna är delvis andra. Resten av den här sidan handlar om det vanliga fåmansbolaget.

Styrelsens ansvar och hur den förs

Styrelsen ansvarar för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig (5 kap. 7 § aktiebolagslagen). Den ska föras med automatiserad behandling, men i bolag som inte är avstämningsbolag får den också föras i bunden bok eller i ett betryggande lösblads- eller kortsystem (5 kap. 2 §) – ett kalkylblad eller en tjänst för aktieböcker duger alltså, liksom en pärm. Den ska upprättas så snart samtliga stiftare skrivit under stiftelseurkunden (5 kap. 8 §) och bevaras så länge bolaget består och minst tio år efter upplösningen (5 kap. 3 §).

Att strunta i den är straffbart: den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att föra aktiebok eller hålla den tillgänglig kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (30 kap. 1 §). I praktiken är den vanligaste påföljden en annan – köparen av bolaget, banken eller revisorn kräver en rekonstruerad aktiebok, och då får styrelsen leta efter tio år gamla överlåtelseavtal.

Ny ägare: införing och rättigheter

När någon visar upp ett aktiebrev eller på annat sätt styrker sitt förvärv ska styrelsen genast föra in den nya ägaren i aktieboken (5 kap. 9 § aktiebolagslagen). Datum för införingen antecknas. Först då kan köparen rösta på stämman, få utdelning och i övrigt utöva aktiernas rättigheter mot bolaget – den som inte är införd får inte göra det (4 kap. 37 §).

Innehåller bolagsordningen ett hembudsförbehåll gäller en spärr: förvärvaren får inte föras in förrän det står klart att ingen lösningsberättigad utnyttjar sin rätt. Det är här aktieboken och bolagsordningen hänger ihop – aktieboken ska ange vilka förbehåll som gäller, och styrelsen måste kontrollera dem innan den för in någon.

Offentlig hos bolaget, osynlig hos Bolagsverket

Aktieboken ska hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den, och förs den automatiserat ska bolaget på begäran lämna ut en aktuell utskrift (5 kap. 10 § aktiebolagslagen). Vem som helst kan alltså fråga – men måste fråga bolaget, inte Bolagsverket, som inte har några uppgifter om ägarna. Det är också skälet till att en köpare av aktier alltid bör begära ett utdrag ur aktieboken före tillträdet, och till att aktieägaravtalet bör ange att överlåtelser ska anmälas till styrelsen så att aktieboken kan uppdateras.

Vanliga missförstånd

• ”Bolagsverket vet vem som äger aktierna” – nej. Bolagsverket registrerar inte aktieägare; aktieboken förs av bolaget och är den enda källan.
• ”Köpekontraktet gör mig till aktieägare” – mot säljaren ja, mot bolaget först när du förts in i aktieboken. Utan införing kan du inte rösta eller få utdelning.
• ”Små bolag behöver ingen aktiebok” – alla aktiebolag ska ha en, även enmansbolaget. Underlåtenhet är straffbelagd.
• ”Aktieboken är hemlig” – den är offentlig hos bolaget. Vem som helst får ta del av den och begära utskrift.