Tystnadsplikt

Tystnadsplikt i anställningen

Lagen om företagshemligheter skyddar information om affärs- eller driftförhållanden som inte är allmänt känd eller lättillgänglig, som innehavaren vidtagit rimliga åtgärder för att hålla hemlig och vars röjande kan skada innehavaren i konkurrensen (2 § lagen om företagshemligheter). Prislistor, kundregister, recept, källkod och affärsplaner är typiska exempel. Erfarenheter och färdigheter som den anställde fått genom normalt arbete är däremot aldrig företagshemligheter – kunskapen i huvudet följer med till nästa jobb.

En anställd som uppsåtligen eller av oaktsamhet röjer eller utnyttjar en företagshemlighet som han eller hon fått del av i anställningen, och insåg eller borde ha insett inte fick avslöjas, ska ersätta skadan (7 § första stycket). Efter att anställningen upphört gäller ansvaret enligt lagen bara om det finns synnerliga skäl (andra stycket). Det är den regeln som gör sekretessavtalet nödvändigt: vill arbetsgivaren att tystnadsplikten ska gälla efter anställningen måste det avtalas.

Sekretessavtal och sekretessklausuler

Ett sekretessavtal gör tre saker lagen inte gör. Det definierar vilken information som är konfidentiell, så att det inte behöver prövas mot lagens rekvisit i efterhand. Det anger hur länge tystnadsplikten gäller – ofta ett bestämt antal år efter att anställningen eller uppdraget upphört, för företagshemligheter ibland utan tidsgräns. Och det kan knyta ett vite till överträdelser, så att arbetsgivaren slipper bevisa skadans storlek. Vitet måste stå i rimlig proportion till intresset, annars kan det jämkas.

Mot konsulter, uppdragstagare och samarbetspartner är avtalet det enda som finns. Lojalitetsplikten gäller bara anställda, så ett konsultavtal eller uppdragsavtal utan sekretessklausul lämnar uppdragsgivaren med bara lagen om företagshemligheter. Behandlar uppdragstagaren personuppgifter för uppdragsgivarens räkning kräver dataskyddsförordningen dessutom att de personer som har tillgång till uppgifterna är bundna av tystnadsplikt – en punkt som hör hemma i personuppgiftsbiträdesavtalet.

Lagstadgad tystnadsplikt – offentlig sektor och vissa yrken

I stat, kommun och region gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som anger exakt vilka uppgifter som är sekretessbelagda och som gör brott mot tystnadsplikten straffbart. Den lagen gäller inte privatanställda – att kräva ”tystnadsplikt enligt OSL” i ett privat anställningsavtal är därför fel verktyg. Vissa yrken har egen lagstadgad tystnadsplikt oavsett arbetsgivare, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen och advokater enligt rättegångsbalken. För dem är sekretessavtalet ett komplement, inte grunden.

Det tystnadsplikten aldrig får stoppa

Information om ett brott eller ett annat allvarligt missförhållande är ingen företagshemlighet (2 § andra stycket lagen om företagshemligheter), och det är aldrig ett obehörigt angrepp att avslöja något som skäligen kan misstänkas vara ett brott med fängelse i straffskalan eller ett missförhållande som avslöjas till skydd för allmänintresset (4 §). Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (2021:890) ger dessutom den som larmar i ett arbetsrelaterat sammanhang skydd mot repressalier och ansvarsfrihet för brott mot avtalad tystnadsplikt. En sekretessklausul som försöker förbjuda sådana larm saknar verkan i den delen.

Tystnadsplikten hindrar inte heller den anställde från att tala med sitt fackförbund, vittna inför domstol eller lämna uppgifter till en myndighet som har rätt att kräva dem. Skriv in undantagen i sekretessavtalet – det gör avtalet trovärdigare och lättare att upprätthålla i det som faktiskt ska skyddas.

Vanliga missförstånd

• ”Utan sekretessavtal får den anställde berätta vad som helst” – nej, lojalitetsplikten och lagen om företagshemligheter gäller under anställningen även utan avtal. Det är tiden efter anställningen som behöver avtalas.
• ”Allt jag lärt mig på jobbet är arbetsgivarens hemlighet” – erfarenheter och färdigheter från normalt arbete är uttryckligen undantagna från lagen.
• ”Tystnadsplikten gäller även om jag upptäcker brott” – information om brott eller allvarliga missförhållanden skyddas inte, och visselblåsarlagen skyddar den som larmar.
• ”OSL gäller på mitt privata företag” – offentlighets- och sekretesslagen gäller bara det allmänna. Privat tystnadsplikt bygger på avtal och lagen om företagshemligheter.