Befintligt skick

Vad 19 § köplagen säger

Även om varan sålts i befintligt skick eller med ett liknande allmänt förbehåll anses den felaktig i tre fall. Det första är att varan inte stämmer med uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren lämnat före köpet och som kan antas ha påverkat köpet – ”motorn är nyrenoverad” måste alltså vara sant. Det andra är att säljaren låtit bli att upplysa om ett väsentligt förhållande som säljaren måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att få veta. Det tredje är att varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till pris och övriga omständigheter haft fog att förutsätta.

Säljs en begagnad vara på auktion anses den alltid såld i befintligt skick, och bedömningen av ”väsentligt sämre skick” görs då mot utropspriset (19 § andra stycket).

Köparens undersökning

Förbehållet samspelar med 20 § köplagen. Köparen får inte åberopa fel den måste antas ha känt till vid köpet. Har köparen undersökt varan före köpet, eller utan godtagbar anledning struntat i säljarens uppmaning att göra det, får köparen inte heller åberopa fel som borde ha upptäckts vid undersökningen – om inte säljaren handlat i strid mot tro och heder. Det är därför kontrakten anger att köparen besiktigat objektet: det flyttar ansvaret för det synliga till köparen.

Reklamation ska ske inom skälig tid från att felet märktes eller borde ha märkts, och senast inom två år från mottagandet (32 §). Mellan privatpersoner finns alltså ett tvåårigt fönster även vid befintligt skick.

Befintligt skick fungerar inte mot konsumenter

Säljer ett företag till en privatperson gäller konsumentköplagen (2022:260) i stället. Den innehåller ingen regel om befintligt skick alls, och avtalsvillkor som är sämre för konsumenten än lagen är utan verkan (1 kap. 10 §). En begagnad bil från en bilhandlare är alltså felaktig om den avviker från vad konsumenten med fog kunnat förutsätta – oavsett vad kontraktet säger om skicket.

Det som går är att undanta en specifik, känd avvikelse: varan är inte felaktig om näringsidkaren vid köpet informerat konsumenten om att en viss egenskap avviker och konsumenten uttryckligen och separat godkänt avvikelsen (4 kap. 6 §). ”Säljs i befintligt skick” är inte en sådan information. Näringsidkaren ansvarar för fel som funnits vid avlämnandet och visar sig inom tre år (4 kap. 14 §), och fel som visar sig inom två år antas ha funnits från början (4 kap. 17 §). Undantaget är begagnade varor på offentlig auktion, där varan är felaktig bara om den är i sämre skick än konsumenten kunnat förutsätta med hänsyn till utropspris och omständigheter (4 kap. 13 §).

Så skriver du förbehållet så att det håller

Förbehållet står sig bäst tillsammans med öppenhet. Räkna upp kända fel och brister i kontraktet – det omvandlar dem från förtigna till upplysta. Ange mätarställning, servicehistorik och vad som ingår. Uppmana köparen att provköra och undersöka, och skriv att så skett. Säljaren bör undvika påståenden om skicket som den inte kan stå för; varje positiv uppgift är en utfästelse som förbehållet inte skyddar.

För fastigheter gäller inte köplagen utan jordabalken, och där är en allmän formulering om befintligt skick ännu svagare – läs mer under friskrivningsklausul.

Vanliga missförstånd

• ”Befintligt skick betyder att köparen inte kan klaga på något” – nej, oriktiga uppgifter, förtigna väsentliga fel och väsentligt sämre skick än priset motiverar går alltid att åberopa.
• ”En bilhandlare kan sälja i befintligt skick” – nej, mot konsument saknar ett allmänt förbehåll verkan; bara specifika avvikelser som konsumenten uttryckligen godkänt undantas.
• ”Har jag inte undersökt bilen är det säljarens problem” – tvärtom, struntar köparen i en uppmaning att undersöka förlorar köparen rätten att åberopa det som borde ha setts.
• ”Förbehållet gäller för alltid” – reklamation måste ske inom skälig tid och senast två år efter mottagandet.