Ordlista · Arv & familj

Arvsordning

Arvsordningen är ärvdabalkens regler om vem som ärver när det inte finns något testamente. Barn och barnbarn ärver först, sedan föräldrar och syskon och sist far- och morföräldrar och deras barn – en make ärver före gemensamma barn, medan en sambo inte ärver alls.

Arvsordningen avgör vem som ärver dig om du inte har skrivit något testamente. Den står i 2 kap. ärvdabalken och delar in släkten i tre arvsklasser som tar arv i tur och ordning: så länge det finns en arvinge i en klass får nästa klass ingenting.

Lagen bygger på släktskap och äktenskap. Den som vill att en sambo, ett styvbarn, en vän eller en organisation ska ärva behöver därför ett testamente – arvsordningen tar aldrig med dem.

Vem ärver först? De tre arvsklasserna

Arvsordningen följer släktträdet i tre steg. Varje klass ärver bara om det inte finns någon arvinge i klassen före, och inom klassen tar varje gren lika mycket.

Arvsordningen enligt 2 och 5 kap. ärvdabalken
ArvsklassVem ärverOm någon i klassen har dött
1. Bröstarvingar (2 kap. 1 §)Barnen, lika mycket varEtt avlidet barns barn delar på barnets del
2. Föräldrar (2 kap. 2 §)Föräldrarna, hälften varSyskonen delar på en avliden förälders hälft, och ett avlidet syskons barn tar syskonets del
3. Far- och morföräldrar (2 kap. 3 §)Far- och morföräldrarna, lika mycket varDeras barn – fastrar, farbröder, mostrar och morbröder – tar en avliden mor- eller farförälders del
Ingen arvinge (5 kap. 1 §)Allmänna arvsfonden–

Kusiner ärver inte enligt lag (2 kap. 4 §). Källa: ärvdabalken, kontrollerad i november 2026.

  • Hur stor del var och en får kallas arvslott. En bröstarvinge kan alltid kräva hälften av sin arvslott, laglotten, även om ett testamente säger något annat (7 kap. 1 §). Det kräver att bröstarvingen begär jämkning av testamentet inom sex månader från att hen fått del av det (7 kap. 3 §).
  • Vill du räkna på en bestämd familj finns en kalkylator för vem som ärver hos I goda händer.

Vem ärver om man inte har barn?

Då går arvet till andra arvsklassen. Lever båda föräldrarna får de hälften var. Har en förälder dött delar dina syskon på den förälderns hälft, och ett avlidet syskons barn tar syskonets del (2 kap. 2 § ärvdabalken). Halvsyskon ärver bara genom den förälder ni har gemensamt. Finns inga syskon eller syskonbarn och den ena föräldern lever, får den föräldern allt.

Var du gift och barnlös ärver maken allt (3 kap. 1 §). Dina föräldrar och syskon får sin del först när maken har dött – som efterarv.

  • Exempel (påhittade belopp): kvarlåtenskapen är 600 000 kr, ingen make, inga barn. Mamman lever, pappan är död och det finns två syskon. Mamman får 300 000 kr och syskonen 150 000 kr var.
  • Samma familj, men det ena syskonet har dött och efterlämnar två barn: syskonbarnen delar på syskonets 150 000 kr och får 75 000 kr var.

Vad ärver make och sambo?

En make ärver före gemensamma barn. Finns bara gemensamma barn får maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt – kan använda den men inte testamentera bort den – och barnen får sitt arv först när även maken har dött (3 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken).

En make med lite egen egendom skyddas av basbeloppsregeln: maken har alltid rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få så mycket ur den att hen tillsammans med det hen fick i bodelningen och sin enskilda egendom kommer upp i fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket). Vid dödsfall under 2026 är det 236 800 kr och under 2027 238 400 kr. Regeln går före både särkullbarns arv och testamenten.

En sambo ärver ingenting enligt lag, hur länge ni än har levt ihop. Den efterlevande sambon kan begära bodelning av den gemensamma bostaden och bohaget och har då rätt till minst två prisbasbelopp ur samboegendomen, om den räcker (18 § sambolagen). Det är en bodelning, inte ett arv – hur den går till står i mallen för bodelning vid dödsfall. Vill ni ärva varandra behövs ett inbördes testamente.

Vad gäller vid arv till särkullbarn?

Särkullbarn – den avlidnes barn med någon annan än maken – behöver inte vänta. De får sin arvslott direkt när föräldern dör, och maken ärver resten (3 kap. 1 § ärvdabalken). Ett särkullbarn kan välja att avstå till förmån för maken och får då i stället efterarv när maken dör (3 kap. 9 §).

Med ett testamente kan föräldern minska särkullbarnets arv till laglotten, men inte mer. Basbeloppsregeln går ändå före, så i ett litet dödsbo kan maken få allt.

Vilka får efterarv – och vilka inte?

När den efterlevande maken dör delas makens bo, och normalt går hälften till den först avlidnes arvingar som efterarv (3 kap. 2 § ärvdabalken). Men bara till en del av släkten: den först avlidnes bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskonens avkomlingar (barn, barnbarn och så vidare). Far- och morföräldrar och deras barn – tredje arvsklassen – får aldrig efterarv.

Finns ingen sådan efterarvinge kvar när den andra maken dör ärver den makens egna arvingar allt (3 kap. 8 §). Exempel: ett barnlöst par där den först avlidnes enda släkt är en moster. När den efterlevande maken dör får mostern ingenting – hela boet går till den sist avlidnes arvingar.

Kan ett testamente ändra arvsordningen?

Ja, inom tre gränser. Bröstarvingar kan alltid kräva sin laglott, hälften av arvslotten, om de begär jämkning inom sex månader från att de fått del av testamentet (7 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken). Makens rätt till fyra prisbasbelopp går inte att testamentera bort (3 kap. 1 §). Och den efterlevande maken kan inte testamentera bort det som ska gå till den först avlidnes efterarvingar (3 kap. 2 §).

Inom de gränserna kan ett testamente ge till vem du vill, och det kan bestämma att det barnen ärver ska vara deras enskilda egendom.

Vanliga missförstånd

  • ”Släkten ärver alltid något” – nej. Kusiner, sysslingar och ingifta ärver inte. Finns ingen arvinge i de tre klasserna går allt till Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ärvdabalken).
  • ”Styvbarn ärver som egna barn” – nej. Bara den avlidnes egna barn och barnbarn är bröstarvingar. Ett adopterat barn räknas däremot som eget (4 kap. 21 § föräldrabalken), och ett styvbarn som makarna adopterat blir deras gemensamma barn.
  • ”Sambor ärver varandra efter några år” – det finns ingen sådan gräns. Sambor ärver aldrig varandra enligt lag.

Vanliga frågor om arvsordning

Vem ärver först, maken eller barnen?

Maken, om barnen är gemensamma. Den efterlevande maken ärver allt, och barnen får efterarv när båda föräldrarna har dött. Särkullbarn får däremot sitt arv direkt, om inte makens rätt till fyra prisbasbelopp tar hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken).

Ärver syskon om föräldrarna lever?

Nej. Syskon ärver bara i en avliden förälders ställe. Lever båda dina föräldrar och du saknar barn och make får föräldrarna hälften var, och syskonen får ingenting (2 kap. 2 § ärvdabalken).

Vem ärver om man varken har barn, föräldrar eller syskon?

Finns inte heller någon make eller några syskonbarn går arvet till tredje arvsklassen: far- och morföräldrarna och, i en avliden mor- eller farförälders ställe, deras barn. Finns ingen där heller går allt till Allmänna arvsfonden. Ska kusiner, en vän eller en organisation ärva behöver du ett testamente.

Ändras arvsreglerna 2027?

Inget är beslutat. Utredningen om nya regler för arv och testamente (SOU 2025:91) föreslog bland annat ett frivilligt testamentsregister hos Skatteverket, digitala testamenten och stärkt skydd för efterlevande sambor, med start den 1 januari 2027. I november 2026 fanns inga sådana ändringar i ärvdabalken, så arvsordningen på den här sidan gäller.

Ordlistan förklarar begreppet allmänt och ersätter inte rådgivning i ditt ärende. Läs mer under ansvarsfriskrivning.