Bodelning vid dödsfall – gratis mall och guide
Bodelning vid dödsfall är delningen av egendomen mellan den efterlevande maken eller sambon och den avlidnes dödsbo. Den görs efter bouppteckningen och före arvskiftet, och den avgör vad som blir den avlidnes kvarlåtenskap – det som sedan ärvs. För makar ska bodelning göras när äktenskapet upplöses genom dödsfall (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). För sambor görs den bara om den efterlevande sambon begär det, senast när bouppteckningen förrättas (8 och 18 §§ sambolagen).
Mallen är en bodelningshandling som den efterlevande och de övriga dödsbodelägarna skriver under tillsammans. Den passar när ni är överens och boet är överskådligt. Särkullbarn, fastighet, företag eller ett äktenskapsförord gör bodelningen svårare än en mall klarar – då är det ofta värt att låta en jurist räkna.
Hämta mallen gratis
Fyll i dina uppgifter här på sidan och få en färdig fil, eller ladda ner mallen tom och fyll i den själv. Allt skapas i din webbläsare – inget konto, ingen e-postadress.
Fyll i online
Svara på frågorna steg för steg och se dokumentet växa fram. Ladda ner det ifyllt som PDF eller Word.
Börja fylla iLadda ner tom mall
PDF för att skriva ut och skriva under, Word om du vill ändra i mallen själv.
På den här sidan (11 avsnitt)
- I vilken ordning görs bouppteckning, bodelning och arvskifte?
- Vem gör bodelningen – och vem skriver under?
- Vad ingår i bodelningen?
- Vad har en efterlevande make rätt till?
- Vad har en efterlevande sambo rätt till?
- Exempel: bodelning när en make dör
- Vem ska godta bodelningshandlingen?
- Vanliga misstag vid bodelning efter dödsfall
- Fyll i online
- Vanliga frågor
- Behöver ärendet en jurist?
I vilken ordning görs bouppteckning, bodelning och arvskifte?
Var den avlidne gift ska bodelningen göras före arvskiftet, och detsamma gäller när en efterlevande sambo har begärt bodelning (23 kap. 1 § ärvdabalken). Stegen:
- 1. Bouppteckning inom tre månader från dödsfallet. Var den avlidne gift tas båda makarnas tillgångar och skulder upp var för sig, och har en sambo begärt bodelning tas den gemensamma bostaden och bohaget upp särskilt (20 kap. 4 § ärvdabalken). Det är de siffrorna ni sedan delar.
- 2. Skulderna betalas, eller pengar sätts undan för att betala dem. Bodelningen får inte göras mot någon dödsbodelägares vilja innan kända skulder är betalda (9 kap. 6 § äktenskapsbalken), och en bodelning som görs innan skulderna är betalda ska gå åter i den mån det behövs för att betala dem (21 kap. 4 § ärvdabalken).
- 3. Bodelningen: den efterlevande och de övriga dödsbodelägarna delar egendomen och skriver under bodelningshandlingen.
- 4. Arvskiftet: det som bodelningen gav dödsboet fördelas mellan arvingarna.
Vem gör bodelningen – och vem skriver under?
Bodelningen görs av den efterlevande maken eller sambon tillsammans med den avlidnes arvingar och universella testamentstagare, och alla skriver under handlingen (9 kap. 5 § äktenskapsbalken, som enligt 20 § sambolagen gäller även sambor).
Gemensamma barn skriver i regel inte under när den avlidne var gift. De ärver först när även den efterlevande maken har dött och är inte dödsbodelägare i det första dödsboet (18 kap. 1 § ärvdabalken). Särkullbarn och universella testamentstagare skriver däremot under.
Är den efterlevande maken ensam dödsbodelägare – bara gemensamma barn och inget testamente till någon annan – tar maken över både sin egen andel och den avlidnes. Bodelningen spelar ändå roll, eftersom den avgör hur stor del av makens bo som de gemensamma barnen senare får som efterarv (3 kap. 2 § ärvdabalken). Fråga banken vilka handlingar den vill se. Något arvskifte behövs inte när det bara finns en dödsbodelägare (Skatteverket).
Vad ingår i bodelningen?
Mellan makar ingår allt giftorättsgods – det som inte är enskild egendom genom äktenskapsförord, gåvovillkor eller testamente (7 kap. 2 § och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Från vardera makens giftorättsgods räknas makens egna skulder av, och det som blir kvar läggs ihop och delas lika (11 kap. 2–3 §§). Den efterlevande får dessutom ta undan kläder och andra saker för sitt personliga bruk – den rätten har inte dödsboet (10 kap. 2 §).
Mellan sambor ingår bara samboegendomen: den gemensamma bostaden och bohaget, om de skaffats för gemensam användning (3 § sambolagen). Bilar, bankmedel, aktier och fritidshus ingår inte. Skulderna räknas av och resten delas lika (13–14 §§).
Vad har en efterlevande make rätt till?
Reglerna vid dödsfall skyddar den efterlevande. De här rättigheterna har bara den efterlevande maken, aldrig dödsboet:
- Behålla sitt giftorättsgods: den efterlevande maken kan begära att vardera sidan behåller sitt eget giftorättsgods i stället för att dela lika (12 kap. 2 § äktenskapsbalken). Det lönar sig när den efterlevande har mer än den avlidne – då slipper hen lämna egendom till dödsboet. Begäran kan också gälla bara en del av giftorättsgodset.
- Ta över bostaden och bohaget: bara den efterlevande maken kan få den gemensamma bostaden och bohaget på sin lott (11 kap. 8 §), och bara den efterlevande kan betala dödsboet i pengar i stället för att lämna egendom (11 kap. 9 §).
- Ingen jämkning för kort äktenskap: regeln om att den som ska lämna egendom efter ett kort äktenskap får behålla mer gäller inte vid dödsfall (12 kap. 1 §).
- Fyra prisbasbelopp: när kvarlåtenskapen sedan fördelas har maken alltid rätt att, så långt den räcker, få egendom som tillsammans med det maken fick i bodelningen och sin enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp – 236 800 kr vid dödsfall 2026 och 238 400 kr vid dödsfall 2027 (3 kap. 1 § ärvdabalken).
Vad har en efterlevande sambo rätt till?
En sambo ärver inte, så utan testamente är bodelningen ofta det enda den efterlevande sambon får. Bara den efterlevande kan begära bodelning och ta över bostaden eller bohaget – dödsboet kan inte kräva det (18 § sambolagen).
- Begäran ska framställas senast när bouppteckningen förrättas (8 § sambolagen). Gör den skriftligt, så att den går att visa. Begär sambon inte bodelning blir hen inte dödsbodelägare (Skatteverkets broschyr SKV 461).
- Två prisbasbelopp: begär sambon bodelning har hen alltid rätt att få ut minst två prisbasbelopp ur den behållna samboegendomen, i den mån den räcker – 118 400 kr vid dödsfall 2026 och 119 200 kr vid dödsfall 2027 (18 §).
- Begär bara bodelning om den lönar sig. Äger den efterlevande själv det mesta av bostaden och bohaget kan likadelningen betyda att hen får lämna värde till dödsboet.
- Har ni omyndiga barn tillsammans är du både deras förälder och deras motpart i dödsboet. Då ska överförmyndaren utse en god man för barnen (11 kap. 2 § föräldrabalken).
- Ska sambon ärva mer än bodelningen ger behövs ett inbördes testamente – skrivet i förväg.
Exempel: bodelning när en make dör
Exemplet är påhittat. Lars dör och efterlämnar sin fru Eva och sonen Johan, som Lars har från ett tidigare förhållande. Det finns inget testamente och inget äktenskapsförord. Johan är särkullbarn och ärver Lars direkt.
| Post | Eva (efterlevande) | Lars (avliden) |
|---|---|---|
| Halva bostadsrätten | 1 000 000 kr | 1 000 000 kr |
| Sparande | 400 000 kr | 100 000 kr |
| Halva bolånet | −300 000 kr | −300 000 kr |
| Billån | – | −300 000 kr |
| Giftorättsgods minus skulder | 1 100 000 kr | 500 000 kr |
Skulderna räknas av från giftorättsgodset hos den make som har dem (11 kap. 2 § äktenskapsbalken).
- Likadelning: 1 100 000 + 500 000 = 1 600 000 kr, hälften var blir 800 000 kr. Eva lämnar 300 000 kr i värde till dödsboet, och Johan ärver 800 000 kr.
- Eva begär att få behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 §): Eva behåller sina 1 100 000 kr, dödsboet får Lars 500 000 kr – och det är vad Johan ärver.
- Vill Eva bo kvar kan hon ta över Lars halva av bostadsrätten och betala dödsboet motsvarande belopp i pengar (11 kap. 8–10 §§). Om hon kan ta över hela bolånet avgör banken.
- Basbeloppsregeln påverkar inte exemplet, eftersom Eva har mer än fyra prisbasbelopp. Hade hon haft mindre hade hon fått mer ur Lars kvarlåtenskap innan Johan fick sitt.
Vem ska godta bodelningshandlingen?
Skatteverket registrerar inte bodelningar vid dödsfall. Myndigheten skriver att bodelning och arvskifte efter ett dödsfall är en privat angelägenhet (SKV 461). Handlingen används i stället mot banken och, om det finns en fastighet, mot Lantmäteriet.
- Banken: räkna med att banken vill se bodelningshandlingen tillsammans med den registrerade bouppteckningen innan den betalar ut något eller släpper någon från ett lån. Fråga i förväg vilka handlingar och underskrifter den kräver.
- Lantmäteriet: tar den efterlevande över en fastighet som tillhörde den avlidne ska lagfart sökas inom tre månader från att handlingen skrevs under (20 kap. 1–2 §§ jordabalken). Skriv fastighetens fullständiga beteckning i handlingen.
- Arvskiftet: det som dödsboet fick i bodelningen fördelas sedan i arvskifteshandlingen.
Vanliga misstag vid bodelning efter dödsfall
- Sambon begär bodelning för sent. Begäran ska göras senast vid bouppteckningsförrättningen – därefter är rätten borta (8 § sambolagen).
- Arvet fördelas före bodelningen. Då bygger fördelningen på fel siffror, eftersom ingen vet vad som var den avlidnes kvarlåtenskap (23 kap. 1 § ärvdabalken).
- Skulderna glöms. En bodelning som görs innan dödsboets skulder är betalda ska gå åter i den mån det behövs för att betala dem (21 kap. 4 § ärvdabalken).
- Enskild egendom delas. Det som är enskild egendom enligt äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente ska inte ingå i bodelningen – men den avlidnes enskilda egendom ingår ändå i kvarlåtenskapen och ärvs.
- Den efterlevande maken lämnar ifrån sig egendom utan att ha övervägt rätten att behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § äktenskapsbalken).
- Ett omyndigt barn är delägare utan rätt företrädare. Förmyndaren behöver överförmyndarens samtycke till fördelningen (15 kap. 5 § föräldrabalken), och är förmyndaren själv delägare ska en god man företräda barnet (11 kap. 2 §).
Skapa er bodelningshandling
Fyll i uppgifterna så får ni en färdig bodelning vid dödsfall som PDF eller Word – gratis, direkt i webbläsaren. Uppgifterna lämnar aldrig din enhet.
- Den avlidne
- Efterlevande
- Delägare
- Egendom
- Fördelning
- Ladda ner
Dina svar sparas i den här fliken tills du stänger den – inget skickas någonstans.
Vanliga frågor om bodelning vid dödsfall
Måste man göra bodelning när en make dör?
Ja, som huvudregel. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning, även när det sker genom dödsfall. Bodelning behövs bara inte om makarna endast har enskild egendom och den efterlevande inte begär att få ta över den avlidnes bostad eller bohag (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). För sambor görs bodelning bara om den efterlevande begär det.
Hur länge kan man vänta med bodelning vid dödsfall?
För makar anger lagen ingen frist, men bodelningen ska vara gjord innan arvet skiftas, och det är egendomen på dödsdagen som ingår (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). En efterlevande sambo har däremot en hård gräns: bodelning måste begäras senast när bouppteckningen förrättas (8 § sambolagen).
Vad är skillnaden mellan bouppteckning och bodelning?
Bouppteckningen är förteckningen över den avlidnes – och vid äktenskap även den efterlevandes – tillgångar och skulder på dödsdagen, och den registreras hos Skatteverket. Bodelningen är avtalet där egendomen delas mellan den efterlevande och dödsboet. Bouppteckningen kommer först och ger siffrorna, bodelningen bygger på dem, och arvskiftet kommer sist.
Kan bodelning och arvskifte göras i samma handling?
Ja, ingenting i lagen hindrar det, och det är vanligt. Bodelningen ska då redovisas först, eftersom det är den som visar vad som blir den avlidnes kvarlåtenskap (23 kap. 1 § ärvdabalken). Den efterlevande och samtliga dödsbodelägare skriver under. Den här mallen täcker bodelningen – fördelningen mellan arvingarna skriver ni i en arvskifteshandling.
Kan jag ladda ner bodelning vid dödsfall i Word?
Ja. Bodelning vid dödsfall finns både som Word-fil (.docx) och som PDF – välj format med knapparna högst upp på sidan. Word-versionen går att redigera om du vill ändra formuleringar eller lägga till egna villkor först, medan PDF:en är färdig att skriva ut och skriva under. Båda filerna skapas direkt i din webbläsare: inget konto, ingen e-postadress.
Behöver ärendet en jurist?
Särkullbarn, en efterlevande make som har mer eller mindre än den avlidne, en fastighet eller ett äktenskapsförord avgör vem som får vad. Efterlevande make och sambo har egna val vid bodelningen, och när handlingen väl är underskriven går fördelningen sällan att ändra.
Beskriv ditt ärende så förmedlar vi det till en jurist och ber dem höra av sig. Kostnadsfritt för dig, och du binder dig inte vid någonting. Vi ger inga juridiska råd själva – vi kopplar ihop, inget annat.